2015-04-13
Vetenskapliga studier påvisar hur de vilda bina kraftigt minskat i antal de senaste årtiondena. 1/3 av våra 287 svenska solitära bin och humlor (som också är bin) befinner sig på rödlistan över hotade arter.

Orsakerna till att bina är hotade är flera, men en huvudsaklig anledning är förlusten av livsmiljöer och blommor. Med förlusten av betesmarker, dikeskanter och andra blommande kantzoner i det intensivt brukade landskapet, där ser vi största nedgångarna.

Till detta läggs en påverkan från användning av bekämpningsmedel, klimatförändringar och människans flytt från landsbygden in till städerna.

Naturbetesmarker och andra blomrika livsmiljöer, utgör en viktig bas för många bin. Fortsatt restaurering och bevarande bör stå högt på dagordningen. Dessutom bör återskapandet av blomrika miljöer få fortsatt stöd, särskilt i intensivt odlade landskap.

Det finns även en aktiv debatt om honungsbinas situation. Antalet bisamhällen blir färre, vilket främst beror på att antalet biodlare i Sverige minskat de senaste 50 åren. Ett stort problem är de parasiter och sjukdomar som angriper honungsbiet. Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket påverkar både odlade och vilda bin i landskapet.

Förluster av bin har lett till en oro att även den pollinering de utför påverkas negativt. En pollineringskris har kommit på tal då ¾ av alla världens växtarter är helt eller delvis beroende av insektspollinering, för att sätta frö eller frukt. Det befaras att skördarna minskar i ett stort antal grödor när blombesökande insekter försvinner. För att säkra skördarna måste vi vårda de insekter som bidrar med pollinering.

Binas svåra situation har rönt stor allmän uppmärksamhet. Många fritidsodlare stöttar aktivt bin och andra nyttoinsekter genom att odla attraktiva blommor och genom att undvika växtskyddsmedel i sina trädgårdar.

/Olle Andersson