Här informeras om aktuella händelser nära i tiden

2024-08-13

Betalning av jaktkort – Jaktåret 2024/2025

Jaktkort för deltagande vid årets älgjakt 2024 ska vara betald senast 16/8.
Jaktkort för småvilt kan lösas vid senare datum.

Betalning av jaktkort skall ske till Jaktvårdsföreningens BANKGIRO:

Bankgiro nr: 108-2791
OBSERVERA! Använd BG-inbetalning (INTE överföring till bankkonto)

Märk inbetalningen med ditt namn i meddelandefältet.

(Om ej möjligt att skicka inbetalning via BANKGIRO, kontakta kassören.)

Årskort älg+småvilt (inkl. björn): 2750,00 kronor
Årskort småvilt: 500,00 kronor
Gästkort småviltsjakt: 100,00 kronor/dygn (Märk betalningen med jaktgästens namn + initialer på jaktvärd)

Övrig information

Ingen jakt eller hundträning får ske innan jaktkort är betalt. Vid kontroll skall du som jägare, förutom statligt jaktkort och licens, kunna uppvisa bevis för betalningen digitalt eller utskrivet.

Småviltsjakt bedrivs enligt ordinarie jakttabell, småviltsjägare som jagar under pågående älgjakt har anmälningsplikt till jaktledare om att denne avser jaga och i vilket område.
Jakträttsbeviset för jaktvårdsområdet (årskort) är giltigt till och med nästa årsmöte, dvs följer inte det statliga jaktåret.
Gästkort småviltsjakt. Jakträtten gäller ej Vitåfjärden. Jakträttsinnehavare i Vitå Jaktvårdsförening skall stå som jaktvärd och delta tillsammans med gästen vid jakten.

2024-07-02

Kallelse till ordinarie jaktstämma

Söndag den 21 juli 2024
kl 18:00
i Vitå Folketshus

Ärenden enligt stadgarna.

Välkomna!

Styrelsen

2023-08-02

Information efter årsmötet 2023

Betalning av jaktkort – Jaktåret 2023/2024

Betalning av jaktkort skall ske till Jaktvårdsföreningens BANKGIRO:

Bankgiro nr: 108-2791
OBSERVERA! Använd BG-inbetalning (INTE överföring till bankkonto som föregående år!)

Märk inbetalningen med ditt namn i meddelandefältet.

(Om ej möjligt att skicka inbetalning via BANKGIRO, kontakta kassören.)

Övrig information

Småviltsjakt bedrivs enligt ordinarie jakttabell, småviltsjägare som jagar under pågående älgjakt har anmälningsplikt till jaktledare om att denne avser jaga och i vilket område.
Jakträttsbeviset för jaktvårdsområdet (årskort) är giltigt till och med nästa årsmöte, dvs följer inte det statliga jaktåret.
Gästkort småviltsjakt. Jakträtten gäller ej Vitåfjärden. Jakträttsinnehavare i Vitå Jaktvårdsförening skall stå som jaktvärd och delta tillsammans med gästen vid jakten.
Datum att komma ihåg:

Skjutdag och städdag lördag 5/8 08:00-12:00

Skjutdag inför älgjakt lördag 5/8 kl 08:00-12:00.
Efter avlagt skjutprov förflyttar man sig till slakthuset för gemensam städning och förberedelser inför årets älgjakt.
Ta med och visa upp vapenlicens samt statligt jaktkort vid skjutprovet.

Ansvarig på skjutbana:
Mats Andersson
Ansvarig vid slakthuset:
Henning Danielsson och Gösta Groth

2022-07-29

Information efter årsmötet 2022

Datum att komma ihåg:

30 juli – skjutprov

Förmiddag (08:00-12:00) vid älgbanan med skjutprov, medför statligt jaktkort och vapenlicens. Skjutprovet skall avläggas med det vapen du skall använda för jakt, med den ammunition du skall använda för jakt.

Skjutledare Ingermar Norén samt Mats Andersson.

28 augusti – Jägarträff inför älgjakten.

Vi träffas 10:00 vid slakthuset för att ställa i ordning inför säsongen. Som älgjägare FÖRVÄNTAS du om möjligt delta i syfte att alla skall ha nåtts av jaktledarnas PM, och deltagit i diskussionen hur vi ska jaga under året.

Övrig information

Småviltsjakt bedrivs enligt ordinarie jakttabell, småviltsjägare som jagar under pågående älgjakt har anmälningsplikt till jaktledare om att denne avser jaga och i vilket område.
Jakträttsbeviset för jaktvårdsområdet (årskort) är giltigt till och med nästa årsmöte, dvs följer inte det statliga jaktåret.
Gästkort småviltsjakt. Jakträtten gäller ej Vitåfjärden. Jakträttsinnehavare i Vitå Jaktvårdsförening skall stå som jaktvärd och delta tillsammans med gästen vid jakten.

2021-07-28

Information efter årsmötet 2021

Datum att komma ihåg:

14 augusti – skjutprov och arbetsdag

Paralellt med skjutprovet genomförs arbetsdag vid slakthuset, på banan och i skogen. Således efter genomfört prov hoppas vi så många som möjligt kan delta i förberedelserna inför jakten vid slakthuset. Redan planerade åtgärder är slipning av borden, målning av bänkarna, städning av fikarum och svalrummet, slyröjning och fix utanför, skottfältsröjning på pass och åtgärder på en av broarna.

Skjutledare Joakim Andersson och Johannes V Andersson.

4 september – Jägarträff inför älgjakten. Vi träffas 09:00 vid slakthuset för att ställa i ordning det sista inför säsongen. Som älgjägare FÖRVÄNTAS du om möjligt delta i syfte att alla skall ha nåtts av jaktledarnas PM, och deltagit i diskussionen hur vi ska jaga under året. Kan även ses som reservdag för skjutprovet.

Övrig information

Småviltsjakt bedrivs enligt ordinarie jakttabell, småviltsjägare som jagar under pågående älgjakt har anmälningsplikt till jaktledare om att denne avser jaga och i vilket område.
Jakträttsbeviset för jaktvårdsområdet (årskort) är giltigt till och med nästa årsmöte, dvs följer inte det statliga jaktåret.

2020-08-05

Information efter årsmötet 2020

Datum att komma ihåg:

16 augusti – Förmiddag (08:00-12:00) vid älgbanan med skjutprov, medför statligt jaktkort och vapenlicens. Skjutprovet skall avläggas med det vapen du skall använda för jakt, med den ammunition du skall använda för jakt.

5 september – Jägarträff inför älgjakten. Vi träffas 08:00 vid slakthuset för att ställa i ordning för säsongen och gå igenom regler och rutiner för årets jakt.

Övrig information

Småviltsjakt bedrivs enligt ordinarie jakttabell, småviltsjägare som jagar under pågående älgjakt har anmälningsplikt till jaktledare om att denne avser jaga och i vilket område.
Jakträttsbeviset för jaktvårdsområdet (årskort) är giltigt till och med nästa årsmöte, dvs följer inte det statliga jaktåret.

Jaktledare 2020/2021:

Mats Andersson
Folke Kristoffersson
Henning Danielsson
Bertil Andersson

2019-08-05

Information efter årsmötet 2019

Datum att komma ihåg:

18 och 25 augusti – Förmiddagar vid älgbanan med skjutprov, medför statligt jaktkort och vapenlicens. Skjutprovet skall avläggas med det vapen du skall använda för jakt, med den ammunition du skall använda för jakt.

31 augusti – Jägarbön inför älgjakten. Vi träffas 10:00 vid slakthuset för att ställa i ordning för säsongen och gå igenom regler och rutiner för årets jakt.

Ersättning för personliga utlägg

För att få ersättning för personliga utlägg rörande föreningens verksamhet, fäst en kopia på originalkvittot på blanketten som du kan ladda ned genom att klicka här. Fyll i uppgifterna på blanketten, posta, maila eller på annat sätt överlämna blanketten till kassör Joakim Andersson.

Kontaktuppgifter finns på blanketten.

2019-08-04

Kallelse till ordinarie jaktstämma
med Vitå jaktvårdsförening

Söndag 4 augusti 2019, klockan 18.00
Vitå Folkets hus

Ärenden enligt stadgarna

Förslag från styrelsen, stadgetillägg att tas på stämman då inget om stadgeändring finns med i nuvarande stadgar.

18 Eventuell ändring av stadgar sker vid ordinariejaktstämmaoch skall skriftligen tillställas medlemmarna i samband med kallelsen. För ändring krävs minst 2/3 av antalet avgivna röster.

———

Välkomna
//Styrelsen

20180902_181916

Här informeras om aktuella händelser nära i tiden

Betalning av jaktkort för jaktåret 2018-2019
skall ske före 21 augusti varje jaktår som är juli till juni. Detta för att administrationen av jaktkort ska hinna ske före jaktstart. Jakt får inte bedrivas av någon som inte löst jaktkort, betalning först och sedan jakt.
Vitå jaktvårdsförening tar emot betalningar via bankgiro 108-2791, Märk betalningen med ditt namn i meddelandefältet.

Ersättning för egna utlägg som gäller Vitå jvf. Ge faktura eller kvitto till kassören.

Inbjudan till ordinarie jaktstämma
med Vitå jaktvårdsförening

Torsdag den 26 juli 2018
kl 18,00
i Vitå Folkets hus

Ärenden enligt stadgarna!

Välkomna!
Styrelsen

Inbjudan till jägarträff med Vitå jaktvårdsförenings medlemmar

När: Fredag 16 februari 2018.
Tid: 19.00.
Var: Vitå Folkets hus.

Resultat av 2017 års älgjakt.
Prognos inför 2018 års älgjakt.
Egna förändringsförslag inför kommande älgjakt.

Vi bjuder på fika – Välkomna!
Styrelsen

Markarrende till fastigheter som är anslutna i Vitå jaktvårdsförening
Arrendets storlek beslutas vid den årliga jaktstämman.
Utbetalning till respektive fastighet sker under januari månad.
Utbetalning för hela fastighetens areal skickas till fastighetsansvarigs kontonummer.
Har fastigheten flera delägare får ansvarig fördela ersättningen till övriga.

2017-08-01
Jaktstämma för Vitå jaktvårdsförening

Tisdag 1 augusti 2017, kl 18.00 i Vitå Folketshus.

Ärenden enligt stadgarna.

Välkomna!

2018-03-02
Årets vinterstam av älg inom Vitå skifteslag

Vår årliga helikopterinventering visar förändringar i vinterälgstammen
Hela skifteslaget på ca 5 900 ha inventerades den 2 mars 2018. Några dagar gammal nysnö med ett snödjup på ca 100 cm och -10 grader kallt. Mulet väder och upplega i träden. Lätt att upptäcka spår och älgar. Pilot och spanare är markägare inom skifteslaget med god lokalkännedom.

Ett bra sätt att skatta vinterstammens numerär
Vitå skifteslag har under många år haft en till synes stationär vinterstam, utan omfattande ut- eller invandring. Älgbetesskadorna enligt ÄBIN 2017 är också acceptabla inom skifteslaget.

Avskjutning i förhållande till helikopterinventerad vinterstam inom skifteslaget
Vedertaget avskjutningsmål i en älgstam är ca 40% av vinterstammen samma år.

Vinterstam – Antal – Älg/1000 ha Avskjutning av vinterstammen i %

År2010 = ca 70 älgar =11.8 35%

År 2011 = ca 80 älgar =13.4 37%

År 2012 = ca 70 älgar =11.8 37%

År 2013 = ca 60 älgar =10.2 63% Pottälgar till JS

År 2014 = ca 30 älgar = 5.0 103% Pottälgar till JS

År 2015 = ca 40 älgar = 6.7 83% Pottälg till JS

År 2016 = ca 60 älgar =10.2 43% Inga pottälgar

År 2017 = ca 55 älgar =9.3 37% Ingapottälgar

År 2018 = ca 45 älgar =7.6 ? Älgstammen minskar

Kommentarer
Inom skifteslaget finns tre licensområden, Vitå Jaktvårdsförening (ca 3900 ha),
Vitå Jaktsällskap (ca 1400 ha) och Seth-Olas döttrar (ca 260 ha) Totalt ca 5560 ha.
Vitå Jaktsällskap fick extra tilldelning (pottälgar) tre år i rad. Avskjutningen visar tydligt effekter av den fria älgjakten.

Länsstyrelsen är ansvarig för all älgtilldelning inom länet. Licensområden inom Vitå skifteslag jagar från samma lokala älgstam och med samma älgtäthet. Samtliga licensområden skall ha samma älgtilldelning, vad som gäller ha per tilldelad älg

Olle Andersson
Sekr. Vitå Jaktvårdsförening

Vår årliga helikopterinventering visar förändringar i vinterälgstammen

Hela skifteslaget på ca 5 900 ha inventerades den 25 februari 2017. Några dagar gammal nysnö med ett snödjup på ca 70 cm och -15 grader kallt. Soligt väder och upplega i träden. Lätt att upptäcka spår och älgar. Pilot och spanare är markägare inom skifteslaget med god lokalkännedom.

Ett bra sätt att skatta vinterstammens numerär

Vitå skifteslag har under många år haft en till synes stationär vinterstam, utan omfattande ut- eller invandring. Älgbetesskadorna enligt ÄBIN 2016 är också acceptabla inom skifteslaget.

Avskjutning i förhållande till helikopterinventerad vinterstam inom skifteslaget

Vedertaget avskjutningsmål i en älgstam är ca 40% av vinterstammen samma år.

Vinterstam – Antal – Älg/1000 ha Avskjutning av vinterstammen i %

År 2010 = ca 70 älgar =11.8 Avskjutning av vinterstammen = 35%

År 2011 = ca 80 älgar =13.4 Avskjutning av vinterstammen = 37%

År 2012 = ca 70 älgar =11.8 Avskjutning av vinterstammen = 37%

År 2013 = ca 60 älgar =10.2 Avskjutning av vinterstammen = 63% Pottälgar till JS

År 2014 = ca 30 älgar = 5.0 Avskjutning av vinterstammen = 103% Pottälgar till JS

År 2015 = ca 40 älgar = 6.7 Avskjutning av vinterstammen = 83% Pottälg till JS

År 2016 = ca 60 älgar =10.2 Avskjutning av vinterstammen

43% Inga pottälgar

År 2017 = ca 55 älgar =9.3 Avskjutning av vinterstammen = ??

Kommentarer
Inom skifteslaget finns tre licensområden, Vitå Jaktvårdsförening (ca 3900 ha),
Vitå Jaktsällskap (ca 1400 ha) och Seth- Olas döttrar (ca 260 ha) Totalt ca 5560 ha.
Vitå Jaktsällskap fick extra tilldelning (pottälgar) tre år i rad. Avskjutningen visar tydligt effekter av den fria älgjakten.

Olle Andersson
Sekr. Vitå Jaktvårdsförening

2016-09-27
Älgjägare från Vitå jaktsällskap påträffades med vapen på JVF:s marker.

Ronny Lööv påträffades gående inne på Vitå jaktvårdsförenings marker under tisdag eftermiddag. Han visade att vapnet inte var laddat och gav följande förklaring till varför han var på fel mark. Han ansåg att enligt lagen har man rätt att färdas till sin jaktmark närmaste vägen utan medgivande.

JL35§
Utan medgivande av jakträttshavaren är det inte tillåtet att med fångstredskap eller vapen som kan användas för jakt ta vägen över annans jaktområde.

Ronny vägval var inte närmaste vägen till sitt jaktområde. Syftet med hans vägval längs JVF:s marker, var att stöta och driva eventuella älgar framför sig in på sina egna marker.

Två vittnen från JVF fanns vid Ronnys bil som såg att han kom från skogen bärande på sitt älgvapen.

Olle Andersson

2016-08-19
Vitå jaktvårdsförening

håller jägarträff med älgjägarna inom Vitå JVF inför höstens älgjakt.
Fredag den 2 september 2016, kl 19.00, i Vitå Folketshus.
Program: Upplägg för årets älgjakt.
Vi bjuder på kaffe!
Välkomna!
Styrelsen

2016-07-13
Vitå jaktvårdsförening

håller ordinarie jaktstämma söndagen den 7 augusti 2016,
kl 18.00, i Vitå Folketshus.

Välkomna!
Styrelsen

2016-04-16
Rättvis älgtilldelning önskas inom Vitå skifteslag 2016!

Den nya älgförvaltningen från 2012, syftade till vård av älgstammen med licensjakt på stora och stabila licensområden. Så var tanken, men verkligheten blev en annan!

Varför och på vilka grunder blev älgtilldelningen inför 2015 års älgjakt förmånligare för det minsta licensområdet?

Område A och B jagar båda inom Vitå skifteslag, från en gemensam lokal älgstam och med samma älgtäthet. Detta innebär att areal/tilldelad älg skall vara lika för respektive licensområde utifrån ingående arealer.

ÄFO-grupp 5 skickade nedanstående förslag till länsstyrelsen som beslutade därefter.
Område A (3914 ha) en älg/163 ha och område B (1454 ha) en älg/121 ha samt en pottälg.
Var detta rättvist?

Nu hoppas jag att den ”nya” ÄFO 5-gruppen lämnar in ett realistiskt och rättvist tilldelningsförslag för område A och B, inför länsstyrelsens beslut för 2016 års älgjakt.

Olle Andersson
Vitå jaktvårdsförening

2016-02-28
Årets vinterstam av älg inom Vitå skifteslag varslar om behov av lägre tilldelningar inför 2016 års älgjakt.

Vår årliga helikopterinventering visar förändringar i vinterälgstammen
Hela skifteslaget på ca 5 900 ha inventerades den 27 februari 2016. Några dagar gammal nysnö med ett snödjup på ca 70 cm och -15 grader kallt. Soligt väder och upplega i träden. Lätt att upptäcka spår och älgar. Pilot och spanare är markägare inom skifteslaget med god lokalkännedom.

Ett bra sätt att skatta vinterstammens numerär
Vitå skifteslag har under många år haft en stationär vinterstam, utan omfattande ut- eller invandring. Älgbetesskadorna enligt ÄBIN 2015 är acceptabla inom skifteslaget

Avskjutning i förhållande till helikopterinventerad vinterstam inom skifteslaget
Vedertaget avskjutningsmål i en älgstam är ca 40% av vinterstammen samma år.

Vinterstam – Antal – Älg/1000 ha                        Avskjutning av vinterstammen i %
År 2010 = ca 70 älgar =11.8                                 Avskjutning av vinterstammen = 35%
År 2011 = ca 80 älgar =13.4                                 Avskjutning av vinterstammen = 37%
År 2012 = ca 70 älgar =11.8                                 Avskjutning av vinterstammen = 37%
År 2013 = ca 60 älgar =10.2                                 Avskjutning av vinterstammen = 63%         Pottälgar till JS
År 2014 = ca 30 älgar = 5.0                                 Avskjutning av vinterstammen = 103%       Pottälgar till JS
År 2015 = ca 40 älgar = 6.7                                 Avskjutning av vinterstammen = 83%         Pottälg till JS
År 2016 = ca 60 älgar =10.2                                 Avskjutning av vinterstammen = ???

Kommentarer
Inom skifteslaget finns två licensområden, Vitå JVF och Vitå JS. Grundtilldelningen 2013, 2014 och 2015 blev för hög, när markägarrepresentanterna inom ÄFO 5 tillät Vitå JS (lilla laget) att sätta sin egen nivå. Vitå JS har dessutom fått extra tilldelning (pottälgar) tre år i rad. Avskjutningarna enligt ovan, visar tydligt effekten av den ”fria” älgjakten utan jägaransvar hos Vitå JS.

Länsstyrelsen som ansvarig för älgförvaltningen i länet, måste inför sitt tilldelningsbeslut 2016 frångå ÄFO-gruppens ”färgade” förslag till förmån för Vitå JS. Endast seriös älgförvaltning får styra länsstyrelsens beslut. Vitå JVF och Vitå JS jagar inom samma skifteslag, från samma lokala älgstam och med samma älgtäthet.
Båda jaktlagen skall ha samma älgtilldelningar, vad som gäller ha per tilldelad älg.

Olle Andersson
Styrelseledamot Vitå JVF

2016-01-09
Pottälgar fanns inte i den nya älgförvaltningen 2012!

Den nya älgförvaltningen från 2012, syftade till vård av älgstammen med licensjakt på stora och stabila licensområden. Som jag ser det har pottälgmodellen frångått älgförvaltningens grunder.

Små licensområden som snabbt skjuter sin grundtilldelning kan ansöka och få extra tilldelning.
Krav 2015 för att ansöka: Alla tilldelade vuxna samt 75% av tilldelade kalvar fällda.

För att hinna ansöka om pottälgar i rätt tid, skjuter man på allt som kommer. Försämrad könsfördelning med minskad reproduktion samt sämre relationer mellan jaktgrannarna, följer med det lilla jaktlagets hets för att klara ansökningskravet.

Skall Länsstyrelsen behålla pottälgmodellen, så måste reglerna förändras enligt nedan:
Hela grundtilldelningen Vuxna+kalv skall vara fällda och registrerade vid ansökningstillfället.
Extra tilldelning (pottälgar) skall gälla enbart årskalv.
Att skjuta kalv höjer ålderssammansättningen och därmed förbättras reproduktionen i älgstammen. Detta är seriös älgförvaltning som gynnar älgstammen!

Olle Andersson Vitå.

2015-12-03
Myndighetsmissbruk tillämpas i den nya älgförvaltningen!

Skall vi jägare och markägare finna oss i, att Länsstyrelsens handläggare och ÄFO-grupp nr 5, tar beslut på felaktiga grunder där okunskap och kompisrelationer är avgörande för besluten? Länsstyrelsen har det totala ansvaret för älgförvaltningen i länet och måste ta sitt myndighetsansvar. Uppenbara felaktigheter i förslagen från ÄFO-gruppen, skall rättas till innan slutligt beslut tas av Länsstyrelsen. Detta är viktigt eftersom tilldelningsbesluten inte kan överklagas av licensområdet. Länsstyrelsen som myndighet är också skyldig att besvara diarieförda brev från ett licensområde.

Gällande tilldelningsrutin:
Ledamöter i ÄFO-gruppen (3 markägrepr+3 jägarrepr) som utsetts av Länsstyrelsen, lägger förslag till årets älgtilldelning för respektive licensområde.
Länsstyrelsen beslutar utifrån ÄFO-gruppens förslag. Beslutet kan inte överklagas.

Var det seriös älgförvaltning inför 2015 års älgjakt?
På vilka grunder fick det mindre och splittrade licensområdet Vitå jaktsällskap på 1454 ha en tilldelning på 121 ha/tilldelad älg, medan det större och välarronderade licensområdet Vitå jaktvårdsförening på 3914 ha fick en tilldelning på 163 ha/tilldelad älg. Båda jaktlagen jagar inom samma skifteslag med samma älgtäthet. Vitå skifteslag omfattar ca 6000 ha.

Tilldelning av pottälgar till små licensområden måste bort.
Det mindre jaktområdet Vitå jaktsällskap tilldelades, efter egen ansökan en extra kalv (pottälg). Detta innebar att Vitå jaktsällskap fått en älgtilldelning för 2015 års älgjakt på 112 ha/tilldelad älg, medan Vitå jaktvårdsförening fått en älgtilldelning på 163 ha/tilldelad älg.

Varför denna skillnad?
En fråga som varken ÄFO-gruppen eller Länsstyrelsen svarat på trots skriftlig påminnelse.
Tilldelning av pottälgar gynnar enbart små licensområden, skapar dåliga relationer med jaktgrannarna och försämrar reproduktionen i älgstammen genom att kalvförande kor skjuts i större omfattning.

Rättvisa förslag:
Orealistiska tilldelningsförslag från ett licensområde måste ÄFO-gruppen justera till rättvisa förslag, som skall harmoniera med intilliggande licensområden.

Myndighetsansvar saknas:
Länsstyrelsen tar inte sitt myndighetsansvar, som tillåter uppenbara kompisrelaterade förslag mellan ÄFO-gruppen och vissa licensområden. Detta är tjänstemannamissbruk som absolut inte hör hemma i den nya älgförvaltningen.

2015-12-03
För styrelsen i Vitå JVF
Olle Andersson

2015-08-12
Betalning av jaktkort till Vitå JVF över internet.

Clearingnummer 6211.
Kontonummer 676 508 138.
Vid lösen av jaktkort skall utskrift av inbetalningen medföras och överlämnas till den som utfärdar jakträttsbevisen.

Ange eget namn som referens vid betalning!
/olle

VITÅ JAKTVÅRDSFÖRENING
håller ordinarie jaktstämma, söndagen den 9 augusti 2015,
kl. 18.00, i Vitå Folketshus.
Ärenden enligt stadgarna.
Välkomna!
Styrelsen

2015-03-10
Hjälp lappugglan att hitta sin boplats i vår!

Lappugglan bygger inga egna risbon. Den ”lånar” ett gammalt risbo som duvhök eller vråk byggt. Numera häckar den oftare på tak till ödehus och jakttorn. Detta är ett tecken på bobrist för att stora risbon saknas i vårt skogslandskap. Våra produktionsskogar är inte attraktiva för duvhök och vråk att häcka i. Trädkronornas grenverk är för svaga för att bära ett tungt risbo.

En viktig del i det moderna skogsbruket, är att planera för rovfåglarnas möjlighet att bygga stora risbon. Träd med grovgreniga kronor från tall, asp och björk måste lämnas i samband med skogsskötsel för att säkerställa framtida rovfågelhäckningar i vårt skogslandskap.

I mitten av mars börjar lappugglorna söka sina häckningsplatser, i närheten av sina favoritplatser för betessök. Deras ”friarläten” hörs i skymning och gryning, för att locka till sig en partner. Efter parbildning och honans godkännande av boet avtar revirlätet från hanen, medan honan låter höra sitt tiggarläte efter mat från hanen, där hon nu ligger på ägg i boet.

Hjälp lappugglan att hitta en lämplig boplats i närheten av sina jaktmarker, de stora arealerna av nedlagda odlingsmarker redan i vår.

Bygg risbobalar i lämpliga träd.
Sätt upp lådor att häcka i som fylls med kvist och barr.

Olle Andersson

2015-03-07
Årets vinterstam av älg inom Vitå skifteslag varslar om lägre tilldelningar inför 2015 års älgjakt.

Årliga helikopterinventeringar visar förändringar i vinterälgstammen
Hela skifteslaget på ca 5 900 ha inventerades den 28 februari 2015. Dygnsgammal nysnö med ett snödjup på ca 70 cm. Mulet väder med rimfrost i träden. Lätt att upptäcka spår och älgar. Pilot och spanare är markägare inom skifteslaget med god lokalkännedom.

Avskjutning i förhållande till helikopterinventerad vinterstam inom skifteslaget
Vedertaget avskjutningsmål i en älgstam är ca 40% av vinterstammen samma år.

Vinterstam – Antal – Älg/1000 ha             Avskjutning av vinterstammen i %
År 2010 = ca 70 älgar =11.8                       Avskjutning av vinterstammen = 35%
År 2011 = ca 80 älgar =13.4                       Avskjutning av vinterstammen = 37%
År 2012 = ca 70 älgar =11.8                       Avskjutning av vinterstammen = 37%
År 2013 = ca 60 älgar =10.2                       Avskjutning av vinterstammen = 63%          Pottälgar
År 2014 = ca 30 älgar = 5.0                       Avskjutning av vinterstammen = 103%        Pottälgar
År 2015 = ca 40 älgar =  6.7                       Avskjutning av vinterstammen = ???

Kommentarer
Inom skifteslaget finns två licensområden, Vitå JVF och Vitå JS. Grundtilldelningen 2013 och 2014 blev för hög, när markägarrepresentanterna inom ÄFO 5 tillät Vitå JS (lilla laget) sätta nivån. Vitå JS fick dessutom en extra tilldelning (pottälgar) två år i rad. Avskjutningarna enligt ovan, visar tydligt effekten av den ”friare” älgjakten utan jägaransvar hos Vitå JS.

Länsstyrelsen som ytterst ansvarig för älgförvaltningen inom länet, måste inför sitt tilldelningsbeslut 2015 våga frångå ÄFO-förslaget. Endast kunskap och realistiska värderingar får styra länsstyrelsens beslut.

Olle Andersson
Styrelseledamot Vitå JVF

2014-12-23
Jul- och Nyårshälsning till alla läsare på vår hemsida.

Ett välbehövligt lugn har omfamnat det tidvis mycket hätska ordflödet som präglat de så kallade jaktrelaterade frågorna i Vitå.
Vi vill på detta sätt tacka alla medlemmar och sympatisörer för deras stöd och insatser under det gångna året.
Vi har haft en bra jakt under det år som nu snart är till ända och ser fram mot det nya året med tillförsikt.

Vi önskar Er alla en God Jul och ett Gott Nytt År.

Styrelsen för Vitå Jaktvårdsförening
/Uno, Olle, Håkan, Nisse, Henning/

2014-10-22
Efter en veckas tystnad…

En vecka (20/10) efter ansökningstidens slut, kom förslag om extratilldelning av POTTÄLGAR från markägarrepresentanterna inom ÄFO nr 5.

De föreslår Länsstyrelsen att Vitå jaktsällskap, med en areal på ca 1500 ha skall tilldelas 2+2=4 pottälgar. Något möte med hela älgförvaltningsgruppen hade inte föregått deras ställningstagande.

Markägarsidan anser att de finns utrymme att skjuta fler älgar med tanke på:
/Citat:

Att omkringliggande lag inte har nått sina avskjutningsmål, vilket gör att vi befarar att totalt avskjutningsmål för området inte nås.
Min kommentar: BRIST på älg är orsaken till att omkringliggande lag inte nått sina avskjutningsmål. Detta kan inte repareras med att tilldela pottälgar.

Laget fyller alla krav för att få pottälgar, samtliga tilldelade älgar skjutna och rapporterade och man anser att det finns för mycket älg i området.
Min kommentar: Laget fyller kravet för att ANSÖKA om pottälgar. Detta medför inte automatiskt att de skall tilldelas pottälgar. Beslut om pottälgar kräver en seriös älgförvaltning av hela ÄFO-gruppen, med beaktan av omkringliggande licensområdens avskjutning.
Vitå JS och Vitå JVF jagar från samma lokala älgstam inom Vitå skifteslag. Inget av jaktlagen kan hävda att de har en egen älgstam.

Vi har höga betesskador i hela Råneå och detta är inget undantag.
Min kommentar: Berört område har inga oacceptabla betesskador. Att jämföra dessa marker med norra delen av Råneå jaktvårdskrets, vittnar om mycket stor OKUNSKAP.

Slut på citat./

Jaktgrannarnas avskjutning måste beaktas vid beslut om extra tilldelning inom området.

www.jaktrapport.se, visar att avskjutning inom ÄFO 5, tom 20/10 var fylld till 68% av avskjutningsmålet. Det finns inget behov av att tilldela extraälgar till något licensområde.

Olle Andersson
Jägarrepresentant i ÄFG och ÄFO nr 5.

2014-09-15
Jaktsällskapets Bo-Gunnar Öhman påträffad med lös hund och laddat vapen, långt in på Vitå jaktvårdsförenings jaktmarker.

Även hösten 2014 kan vi med säkerhet påstå att Vitå jaktsällskap bedrivit olovlig älgjakt med löshundar på våra jaktmarker.

Lördag den 13/9 satt Nisse Holmfors på sitt pass ca 2 km norr om vägen Vitåfors-Töre. Stor del av morgontimmarna hade han besök av två gråhundar från Vitå jaktsällskap, vilket skvallrade om att jakt pågick inne på våra marker.

Vid 10-tiden small 4 skott, inte långt österut från Nisses pass. En tid efter skotten tyckte Nisse att han hörde ljud. Han gömde sig och fick snart se Bo-Gunnar komma gående mot passet.
Han bar vapen men han hade ingen hund i koppel. Nisse gick fram ur sitt gömsle och mötte en förvånad Bo-Gunnar. Nisse frågade om han hade vapnet laddat, vilket han erkände. Han uppmanades att göra patron ur och ta ur slutstycket. Bo-Gunnar gjorde som Nisse bad honom. Härefter begär Nisse att han skulle överlämna vapnet till honom, med detta vägrade han. Bo-Gunnar kopplar sin hund och springer från platsen.

Vad säger jaktlagen?

JL 35 §
Utan medgivande av jakträttshavaren är det inte tillåtet att med fångstredskap eller vapen som kan användas för jakt ta vägen över annans jaktområde. Detta får dock ske på vägar som är upplåtna för allmänheten och även annars, om det sker i lovliga ärenden. Om hund medförs, skall den hållas kopplad.

JL 32 §
När det gäller jaktsällskapets lösspringande hundar på våra marker är lagen lika tydlig.
Jakt med drivande (sökande) hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan föutses att drever (söket) huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.

Bo-Gunnar har gjort sig skyldig till olovlig jakt på Vitå jaktvårdsförenings marker.
Han har med laddat vapen och lös hund, jagat och förflyttat sig på annans jaktmark utan tillstånd.

/ Styrelsen

2014-07-16
Vitå jaktvårdsförening håller ordinarie jaktstämma.

Dag:                 Söndag den 3 augusti 2014.
Tid:                  18.00.
Plats:                Vitå Folketshus.

Ärenden: Enligt stadgarna.

Välkomna!
Styrelsen

2014-06-18
Vitå jaktsällskaps störningsaktion vid bystämman i Vitå den 16/6-2014.

Vem har rätt att kalla Vitå byamän till ordinarie bystämma?
En bystämma är ett möte mellan delägarna (mantalägarna) i en by.
Byaåldermannen hade kallat Vitå byamän till ordinarie byastämma genom att affischera på anslagstavlorna i byn. Ingen annan får kalla till byastämma!
Man måste undra, med vilken rätt Vitå jaktsällskap kallat till byastämma i Vitå.
Underskrivet av styrelse och medlemmar i Vitå jaktsällskap.

Jaktsällskapet hade förberett sin störningsaktion enligt nedan.
Satt upp en egen kallelse till bystämma, på byns anslagstavlor intill Vitå byamäns kallelse.
Kallat på jaktsällskapets egen hemsida.
Uppmanat på facebook att komma till bystämman i Vitå.
Spritt kallelsen om bystämman i byns postlådor.

Jaktsällskapet uppmanar i sin kallelse.
Alla intressenter, markägare, jägare, bybor eller andra, att komma till Vitå bystämma. Allt för att få en ökad insyn i maktkampernas Vitå. Valet av uttrycket skvallrar om sällskapets ambitioner.
Underskrivet av: Styrelse och medlemmar i Vitå jaktsällskap.

Vad hade jaktsällskapet för syfte med sin kallelse på olika medier.
Deras tro var att det skulle komma många personer och syftet var att störa bystämman.
Nu var vi förberedda på detta och ordnade uppropet i foajen. Röstberättigade markägare hänvisades till möteslokalen, övriga fick stanna i foajen i väntan på klartecken om att alla får plats. Stämningen var högröstad och hotet fanns i luften. Ingen anstormning av nyfikna intressenter syntes till. Det fanns plats för alla, även inte markägare. Bystämman kunde börja!

Jaktsällskapets uppmaningar till intressenter om att komma till bystämman misslyckades.
Inga nya ansikten besökte bystämman. Vad som däremot kunde konstateras var att flera av de tongivande personerna i jaktsällskapet inte fanns närvarande.

Mötet kunde börja enligt upprättad dagordning och för oss jakten på byns samfällda marker.
Till ordförande valdes: Uno Johansson.
Till sekreterare valdes: Olle Andersson.
Till justerare/rösträknare valdes: Bo Lindroth och Anders Andersson.

Ordföranden informerade om vilken lagstiftning som är tillämplig för beslut vid bystämman.

Vitå jaktsällskaps förslag till jakt på byns samfällda skogsmark och vatten enligt nedan.
Vitå jaktsällskap vill ha samma överenskommelse som fjolåret (2013).
Jaktsällskapet vill förfoga över ca 10 ha jaktbar bymark på Bodvallen.
Jaktvårdsföreningen får förfoga över ca 45 ha jaktbar bymark på Hållhägnan.
Vattnet på Vitåfjärden får användas av bägge föreningarna utan gränsdragning.
Vitå jaktvårdsförening vill göra reservat av Bodvallen, där ingen förening får jaga.

Orsak till detta beror på att Vitå jaktsällskap år 2013, bedrev jakt där på ett sätt som inte är förenligt med gällande jaktlagstiftning.

Någon i församlingen menar att sämjan i byn far illa på grund av jaktbråket.
Vad kan göras för att dämpa jaktbråket? Förslagsvis så måste anonyma kommentarer på Vitå jaktsällskaps hemsida stoppas.
Sällskapets ordförande är ytterst ansvarig för hur man sköter publiceringen på sin hemsida.

Vitå jaktvårdsförening hade följande förslag, som också kom att bli bystämmans beslut.

Förslag till jakt på Vitå byamäns samfällda skogsmark och vatten.

Bysamfällighetens totala areal
Skogsmark (Hållhägnan)                          ca 45 hektar.
Skogsmark (Bodvallen)                            ca 10 hektar.
Skogsmark (Hägnan i byn – ej jaktbar)    ca 5 hektar.
Vatten (Vitåfjärden)                                ca 380 hektar.

Fördelning av skogsmarken
Hållhägnan i Vitåfors om ca 45 hektar, tilldelas Vitå jaktvårdsförening.
Bodvallen om ca 10 hektar blir reservat, där ingen förening får jaga.
Hägnan i byn om ca 5 hektar, är ej jaktbar mark.

Fördelning av vattnet på Vitåfjärden samt upp efter Lillån till Holgers koja.
Vattenarealen får användas av båda föreningarna utan gränsdragningar.
Bäver kan jagas april-15 maj, uppefter Lillån fram till Holgers koja av båda föreningarna.

Vem får jaga
Jakt på byns samfällda marker får utövas av markägare inom Vitå skifteslag, arrendatorer med giltiga jaktarrendekontrakt samt jägare utan mark eller arrende som är fast bosatta i byn. Inga gästkort får säljas för jakt på Vitåfjärden eller i Lillån.

Arrendeavgift utgår med 10 kr per hektar jaktmark och år
Föreningarna betalar i förskott arrendeavgiften till byakassan för sina ingående arealer. Avgiften skall vara betald före jaktårets början 1 juli (för 2014/15 gäller före 1 augusti).
Vitå JVF betalar för ca 45 ha skogsmark + 190 ha vatten = 235 ha x 10 kr = 2350 kr.
Vitå JS betalar för 190 ha vatten = 190 ha x 10 kr = 1900 kr.

Försäljning av jakträttsbevis
Respektive förening sköter försäljning av jakträttsbevis till sina jägare och gör de kontroller som krävs före jakt.

Beslutet gäller ett (1) år från beslutsdagen
Vitå byamän och respektive förening har ömsesidig rätt att ompröva detta beslut vid 2015 års ordinarie bystämma. Den förening som inte följer bystämmans beslut utesluts från fortsatt jakt på byns samfällda marker.

Bystämman gick till röstning enligt majoritetsbeslut
Vitå jaktsällskaps jaktförslag fick åtta (8) ja-röster med 9.09 %-andelar av delägarnas marker och tjugu (20) nej-röster från röstberättigade delägare inom Vitå skifteslag.
Vitå jaktvårdsförenings jaktförslag fick tjugu (20) ja-röster med 44.8 %-andelar av delägarnas marker och åtta (8) nej-röster från röstberättigade delägare inom Vitå skifteslag.

Utfallet av röstningen visar med stor tydlighet, vilken förening som röstberättigade delägare inom Vitå skifteslag lägger sin röst för.

/Olle Andersson

2014-06-06
Affischer söndrade på anslagstavla i Vitå.

Någon illvillig person har roat sig med att söndra uppsatta affischer om orkidévandringar. Mig skadar du inte, men många naturintresserade från byarna runt Vitå kanske vill veta telefonnummer och namn på den som skall leda vandringarna.

Vandringarna ordnas för personer med stort intresse för djur, växter och samspelet i naturen. Den som inte har intresse för naturen får ju stanna hemma, men låt uppsatta affischer sitta kvar utan att söndras.

Du som måste söndra i din omgivning, borde bli med på en naturvandring för att lära dig hur man uppför sig mot växter, djur och sina medmänniskor.

Naturhälsningar
Olle Andersson

2014-05-21 / Del 7
VAD VÄNTAR NI ER AV FRAMTIDEN SÄLLSKAPARE ?

Vi är nu framme vid den 7:e delen av vår redogörelse för vad som hände före under och efter upplösningen av Vitå viltvårdsområde.
Som Ni minns avslutades del 6 med att Vitå jaktsällskap betalade oss för det foder som Bernt Johansson självsvåldigt lagt beslag på.

SÄLLSKAPETS STRATEGIER

Vitå jaktsällskap har ända från bildandet strävat efter att engagera så många som möjligt för sin sak, genom att utmåla oss i Vitå jaktvårdsförening som lögnare, tjuvar, bedragare, gamla gubbar och en massa andra mindre smickrande epitet.
Affischering i grannbyarna inklusive Råneå var under en tid ständigt återkommande inslag. Påeldade av Rogers och hans kumpaners fräna och elaka tonfall lockade man fram en mängd anonyma inlägg, av en mera begränsad personkrets, som ytterligare ”kryddade” gallan som man spydde över oss i jaktvårdsföreningen på sin hemsida.
Den här strategin fortsätter alltjämt, och man frågar sig onekligen hur man som ansvariga för hemsidan kan underblåsa det näthat som hemsidan exponerar. Att det finns människor i sällskapskretsen som vill spy galla över andra människor kan vi förstå, men att ansvariga i sällskapets ledning ställer sig bakom dessa anonyma stackare har vi svårt att förstå.

Hur kan man vänta sig att bli respekterad och trovärdig som medlem i en organisation med det arbetssätt och med den ledning som arbetar som styrelsen för Vitå jaktsällskap?

HOT ÄR OCKSÅ ETT ARBETSSÄTT

Vi förflyttar oss tillbaka i tiden till de begynnande vintermånaderna i slutet av 2012. Den samlingslokal i Vitå som ”sällskapet” valt att utnyttja för sina möten är den s.k bygdegården i Vitå, ett av svenska kyrkans kapell som inte längre används i kyrkans verksamhet.

Värmeanläggningen i huset krånglade och lokalen var kall. Vitå jaktsällskap som skulle sammanträda i lokalen vände sig då genom Sonja Eriksson till Gunnar Andersson i Vitå Bollskubb och begärde att få nyttja bollklubbens lokaler för sitt möte. Gunnar Andersson svarade då att bollklubben beslutat att inte upplåta lokalen till någondera av jaktorganisationerna i byn eftersom man ville hålla sig utanför ”jaktbråket” i byn.
Rickard Paulsson, Råneå, anställd vid Lulebo och aktiv i Vitå jaktsällskap, kontaktade nu Vitå Bollklubb och meddelade att bollklubbens vägran att upplåta lokal äventyrade det sponsorbidrag som Lulebo årligen tilldelat bollklubben.

Vitå Bollklubb öppnade nu sina lokaler för Vitå jaktsällskap och meddelade samtidigt att lokalerna även kunde disponeras av oss i Vitå jaktvårdsförening. I Vitå står lokaler i Folkets Hus kostnadsfritt öppna för alla organisationer inom byn. Vi har inom jaktvårdsföreningen valt att utnyttja detta alternativ.

VAD HAR VITÅ JAKTSÄLLSKAP ÅSTADKOMMIT ?

Idégivarna och de som kom att ingå i jaktsällskapets informella och formella styrelse var jägare som i de flesta fall jagade inom Vitå viltvårdsområde.

Som vi beskrev i del 1 av ”ETT JAKTVÅRDSOMRÅDES TILLKOMST OCH UPPLÖSNINGEN AV ETT VILTVÅRDSOMRÅDE” här ovan inledde Roger Löv, då biträdande jaktledare i Vitå, vad som kom att bli en ”överklagningskarusell” som med hjälp av andra i det blivande jaktsällskapet, och som kom att pågå under flera år. I det här ”antidemokratiska” ifrågasättandet visade man prov på raka motsatsen till vad man i sina pamfletter och affischer talade om, nämligen hur ”demokratiska” och ”rättvisetörstande” man var.
Sanningen är den att man sket i alla de beslut, som i demokratisk anda fattades inom viltvårdsområdet. Man var beredda att gå hur långt som helst och utan tanke på följderna.
Hjärntrusten bakom bildandet av Vitå jaktsällskap, där flera ingår i deras styrelse, är direkt ansvariga för upplösningen av Vitå viltvårdsområde.

KRETSKUPPEN 2012

I del 5 ”UPPLÖSNINGEN AV ETT VILTVÅRDSOMRÅDE” som ingår här ovan beskriver vi hur Vitå jaktsällskap med benäget bistånd av Andreas Lantto kuppade bort Olle Andersson från ordförandeposten i Råneå jaktvårdskrets. Det ska tilläggas att hela den sittande styrelsen som deltog i årsmötet ställde sina platser till förfogande som en protest mot kuppen av Olle.
Den 18 man och kvinnor starka delegationen från Vitå hade nu lyckats bli av med Olle Andersson som ordförande för jaktvårdskretsen och merparten av styrelsen, men Olle var dessutom samordningsansvarig i organisationen för eftersök av skadat vilt inom kretsen, och dessutom ledamot i älgförvaltningsgruppen i område nr 5. Vitå jaktsällskap har envetet med mobbningsliknande verbala utfall på sin hemsida attackerat Olle i hans uppdrag som förtroendevald. Ett i alla stycken osmakligt uppträdande av en organisation som säger sig stå för ”öppenhet och demokrati”.

KRETSKUPPEN 2014

Vid kretsårsmötet den 9 februari 2014 bestod styrelsens kassör Fredrik Nilsson, suppleanten Viktor Bergkvist och valberedningens ledamot Bo Eriksson av representanter från styrelsen i Vitå jaktsällskap.
Andreas Lantto och hans kamrater i styrelsen hade bestämt att ersätta Olle i hans uppgift som samordnare för kretsens eftersöksoganisation. Man hade inte kurage nog att ens tala med Olle om detta, och man ansåg sig tydligen vara tvungna att ljuga för medlemmarna vid årsmötet för att vara säkra på att få igenom sin vilja.
Nu avslöjades lögnen och Andreas Lantto och hans kamrater står där som Pinocchio med sina långa näsor.

I del 5 här ovan kan Du läsa om de båda kretskupperna.

EXTRA KRETSÅRSMÖTE 2014

Kretsstyrelsens manipulerande och lögner har inneburit en storm av kritik mot styrelsen. Detta har inneburit att man nu, vilket måste anses tämligen unikt, men förståeligt, har beslutat utlysa ett nytt årsmöte för att rensa bordet, eller som man kallar det få en ”nystart”.

Vi hoppas att de förtroendevalda som medverkade i styrelsens försök att manipulera bort Olle Andersson, har det goda omdömet att inte försöka sig på en kandidatur i kretsen. Ett förtroende FÖRTJÄNAR man och det har den här styrelsen FÖRBRUKAT.

Jakten och jägarna inom Råneå jaktvårdskrets förtjänar ärliga representanter i sin organisation. Vi måste kunna lita på de människor som representerar oss och ska tillvarata våra intressen.

VILKET ANSVAR HAR VITÅ JAKTSÄLLSKAP ?

Vi kan konstatera att sällskapet med sin ledarstab har lyckats medverka till upplösningen av ett viltvårdsområde och genom sin medverkan i Råneå jaktvårdskrets fått kretsen i gungning, kanske på fall ?

Vad eller vilket blir nästa offer att ödelägga?

STYRELSEN FÖR VITÅ JAKTVÅRDSFÖRENING

2014-04-28
JÄGAREFÖRBUNDET RÅNEÅ – TILLDELNING – AVSKJUTNING

Område	Areal ha	Tilld 2013	Avskj 2013	Tilld 2014	Ha/älg-13	Ha/älg-14
Råneå 1	32 212	129+132=261	127+76=203	?	123	?
Råneå 2	171 116	369+332=701	333+219=552	?	244	?
Råneå 1+2	203 328	498+464=962	460+295=755	?	211	?

Råneå 1 (kustdelen) har skjutit 78% av tilldelade djur och 37% kalv av totalt fällda.
Råneå 2 (inlandsdelen) har skjutit 78% av tilldelade djur och 39% kalv av totalt fällda.
Råneå 1+2 har skjutit har skjutit 78% av tilldelade djur och 39% kalv av totalt fällda.

Kalvandelen i avskjutningen är låg för hela kretsen, den borde ligga på ca 45%.
Orsaken till detta är att våra hondjur är för unga med mycket låg reproduktion.
Jag hoppas att vi inte inom vår krets skjuter ”papperskalvar” i syfte att förbättra statistiken.

Vad kan jägarna göra för att förbättra reproduktionen hos älgen?
Kalvförande kor får absolut inte skjutas, där vet vi att kon är produktiv.
Stora ensamma älgkor sparas för att förbättra reproduktionen.

Inventeringar och observationer från jägare under vinter och vår 2014, varslar om en mycket minskande älgstam. Älgtilldelningarna kommer att minska och under pågående jakt är det jägarnas ansvar, att skjuta rätt djur och lämpligt antal utifrån vad som finns på markerna, oavsett vad som står i tilldelningen. Jakttiden är satt till 1/9-30/11, observera att jaktuppehållet är borttaget.

De vinterälgar som kommer ner till norra delen av Råneå 2 för att beta i tallungskogarna, måste skjutas där de finns sommar och höst. Går inte detta att organisera så återstår bara vinterjakt.

/olle-ÄFG5

2014-04-21
En tankeställare angående demokrati

I vår by, eller snarare på en hemsida kopplat till Vitå har man förutom att missbruka ordet
“äldre män” också valt att vrida sönder begreppet demokrati. Man använder helt enligt
begreppets innebörd sin rätt för att protestera mot något man finner fel. Men utöver det har
man nu i över två års tid låtit demokratins kraft falna. Varje månad läggs nya inlägg upp på
“klotterplanket”, varje vecka kommer nya, anonyma kommentarer in. Kommentarer skrivna
med olika anonyma signaturer för att skapa en större “nättrupp” som låter hatet skallra mot
människor med fler år på nacken, mot de som kritiserar och likväl som “nätarmén” använder
sin demokratiska rätt för att framföra åsikter. Skillnaden är att de personerna valt att
använda namn för visa VEM man är och VAD man vill ha framfört.
“Nätarmén” som vi kan kalla det fåtalet personer som väljer att skriva flera kommentarer
med olika signaturer är inte unika i sitt slag, även extrema rörelser på andra, mer mörka delar av internet gör så. Med det är inte sagt att dessa lokala skribenter i övrigt delar derörelsernas värderingar, utan endast använder sig av samma retorik och taktik för att skapa en talkör av bulvaner. Dessa skribenter har försvarat sin ynkliga och anonyma närvaro i kommentarsfältet med att man “hängs ut” på Lars Nilssons blogg om man skriver under.

Denna “uthängning” är den ytterst utförliga och intellektuella kritiken man som nätdebattör på VJS:s klotterplank får ta när man väljer att kalla grannar och bybor för diktatorer, klottrarderas namn på porslinsfigurer eller liknande. Även fast man som medlem i Vitåjaktvårdsförening fått utstå sådant, samt att bli jämförd med diktatorer i Kuriren så väljer vi att skriva under skrivelser på vår hemsida med namn. Det kallas kurage, det kallas att stå för vad man vill säga och inte gömma sig i näthatets mörker där varken nätansvarig eller skribenter är öppna med vem man är. För att avsluta det hela ska vi också reda ut något.
Lars Nilsson som skriver på sin privata blogg har under hela tiden kallats för språkrör åt Vitå
Jaktvårdsförening. Något han och andra dementerat. Det kan förstås vara svårt att förstå för
vissa människor vad som är ett förtroendeuppdrag och vad som är en påhittad befattning.
Ett språkrör, ordförande, kassör, gruppledare etc. är ett uppdrag på förtroende som ett
årsmöte väljer personer till. VJF har valt i likhet med VJS att använda sig av ordförandeskap,
till skillnad från exempelvis Miljöpartiet som har två språkrör som utåtriktade
representanter.
För att fortsätta genomgången så har Roger Lööv valt att döpa mig till “Olles lilla papegoja” vid en tidigare debatt. Detta eftersom jag delar Olles, m.fl värderingar i dessa frågor. Trots att jag tydligt avslutade den föregående skrivelsen med “enskild skribent” så tycks inte den medelmåttigt, avancerade svenskan ha fallit VJS i smaken.I övrigt har man nu varje höst försökt vara någon sorts god man eller extern tankeverksamhet åt Vitås markägare där man ombett markägare ta sitt förnuft till fånga och avskriva marken från JVF (En handling för fred? Såsom man alltid framhåller)Tror man i VJS led att Vitå bys markägare inte är intelligenta nog att fatta beslut, eller att man ej har ett förnuft? Tror man att alla bybor som valt att inte delta med VJS och inte delar dess nätkamp mot alla som heter Andersson – inte har en egen åsikt utan tvingas styras av övriga i JVF styrelse?
Är så fallet tycks man framställa sig och sitt sällskap som någon typ av övermänniska, någon som skall leda de övriga som inte har förståndet att tänka själv och tycka själv.

Man kan ju undra om spammverksamheten med alias som signatur, på “klotterplanket” är något ideellt eller om man får betalt för att skriva ett visst antal kommentarer med någon form av variation i meddelandet varje vecka?

Joakim Andersson

2014-03-22 / Del 6
Upplösningen av ett viltvårdsområde

Det har nu gått två år och 3 månader sedan markägarna i Vitå upplöste Vitå viltvårdsområde. Vi har i de fyra första delarna uppehållit oss vid det som hände före och i direkt anslutning till upplösningen. Den här delen och den förra delen, redogör för händelser efter upplösningen.

UTFODRING

Vid jaktstämman den 7 augusti 2012 valdes Folke Nilsson som ansvarig för anskaffning av foder för utfodring av rådjur på de marker som ingick i Vitå jaktvårdsförening. Genom jaktstämmans beslut fick Folke Nilsson ett förtroende att sköta inköp och utfodring trots att han var en sympatisör och aktör i Vitå jaktsällskap. Folke skulle sköta utfodringen i direkt anslutning till den plats där han bor, på den fastighet som han äger tillsammans med sina två bröder Tage och Sture Nilsson.

Styrelsen beslutade vidare att utfodra på ytterligare en plats, som Joakim Andersson skulle svara för.

Folke beställde nu för Vitå jaktvårdsförenings räkning en typ av renfoder PORO-ELO 2 PLUS RAE från Lakkapää i Ylitornio. Fodret, 24 säckar om 40 kilo levererades per bil till Folke Nilsson som tog emot sändningen och lade upp säckarna under tak. Fakturan som var utställd på Vitå jaktvårdsförening betalades från vår kassa.

Vid kontakter med Folke Nilsson om utfodringen visade det sig att Bernt Johansson, Vitå, hade hämtat 8 säckar av leveransen hem till sig.
Bernt Johansson äger mark i Vitå som han anslutit till Vitå jaktsällskap och är en aktiv medlem i sällskapets aktiviteter. Han har också stått i spetsen för överklagningar med ”diverse” påståenden när det gäller upplösningen av Vitå viltvårdsområde.

Med förvåning frågade vi oss ”Vad har Bernt Johansson med vårt foder att göra?

BESÖK HOS BERNT JOHANSSON

Styrelsen beslöt att Nisse Holmfors och Uno Johansson skulle ta kontakt med Bernt Johansson för att få tillbaka det foder som Bernt lagt beslag på.

Nisse och Uno besökte Bernt den 20 november 2012 och möttes av en hånfull Bernt Johansson som meddelade att ”fodret är utportionerat”, men var fodret fanns ”det har ni inte med att göra”.
Häpnadsväckande påståenden från en man som lagt beslag på foder som vi beställt och betalat av pengar som våra jägare betalat med avgifter till vår förening.

BESÖK HOS FOLKE NILSSON

Kort därefter besökte Nisse och Uno, Folke Nilsson för att få veta vad han som ansvarig för beställningen av fodret, ville att vi skulle göra med anledning av Bernt Johanssons tilltag.
På en direkt fråga svarade Folke: ”Ni får göra vad Ni vill, det lägger jag mig inte i .”

Under det fortsatta samtalet bland annat om varför viltvårdsområdet upplöstes påpekade Uno att Folke som en drivande kraft i den besvärskarusell som föregick upplösningen av viltvårdsområdet också hade del i ansvaret för upplösningen.
Folke reagerade häftigt på Unos påstående och skrek med hög röst: ” Försvinn, ut härifrån!”
Där slutade vårt samtal med en upprörd Folke Nilsson.

FOLKE SÄGER UPP SAMARBETET

Några dagar senare blev Olle Andersson hejdad med sin bil av Folke Nilsson som meddelade att han ville att jaktvårdsföreningen skulle hämta allt rådjursfoder som han hade upplagt i sitt garage. Han levererade en häftig utskällning av Olle och avslutade med orden ”jag har god lust att spotta på dig.”
Dagen därpå avhämtades allt foder som Folke lagt upp för jaktvårdsföreningens räkning.

POLISANMÄLAN

Den 3 december 2012 lämnade styrelsen för Vitå jaktvårdsförening in en polisanmälan mot Bernt Johansson för stöld alternativt egenmäktigt förfarande eftersom han lagt beslag på 8 säckar av föreningens viltfoder, med ett värde av 1460 kronor.

En kort tid efter polisanmälan beslutade kommissarien Per-Olov Andersson att förundersökningen skulle läggas ned eftersom ”det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott.”

Vitå jaktsällskap har sedermera, närmare bestämt den 10 juli 2013, kontant ersatt oss i Vitå jaktvårdsförening för det foder som Bernt Johansson lade beslag på.
De insamlade pengarna var avsedda att underlätta den förestående överenskommelsen mellan jägarna i Vitå om sjöfågeljakten på byns samfällda vattenområden. Så blev det också!

STYRELSEN FÖR VITÅ JAKTVÅRDSFÖRENING
Fortsättning följer…

2014-03-02 / Del 5
Upplösningen av ett viltvårdsområde

Länsstyrelsen beslutade i april 2012 att Vitå viltvårdsområde och förening ska upphöra den 1 maj 2012. Som vi nämnde i föregående avsnitt har alla överklagningar från Vitå jaktsällskap avslagits.

STRIDEN OM TILLGÅNGARNA

Bo-Gunnar Öhman och Roger Löv hade heller ingen framgång i försöken att höja värdena på slakthus och den fyrhjuling som tillhörde viltvårdsområdet.

Vid extrastämman den 23 januari 2012 och vid ett offentligt möte i byn som den dåvarande byaåldermannen Arne Andersson kallat till, hävdade Bo Eriksson med stöd av Roger Löv att slakthus med tillhörande biutrymmen måste flyttas från byamarken eftersom viltvårdsområdet var upplöst. Förslaget som ansågs oseriöst och desperat, väckte inte ens debatt.

Vitå jaktsällskap krävde nu i inlägg på sin hemsida att slakthus och fyrhjulingen skulle bjudas ut på anbud, alternativt försäljning genom en ”offentlig” auktion.

Som en sista framstöt lanserade man lagen om samäganderätt från 1904, som man påstod innebar att även älgjägarna inom viltvårdsområdet var delägare i slakthus mm, eftersom man betalat avgifter för älgjakten. Lagen från 1904 har ingen som helst beröring eller giltighet för viltvårdsområdet och viltvårdsområdesföreningen. Läs 36§ Lag om viltvårdsområden.

UTBETALNING TILL ”SÄLLSKAPETS” MARKÄGARE

Vitå jaktsällskap med Bo-Gunnar Öhman i spetsen samlade nu in framställningar från alla markägare som anslutit sina marker till Vitå jaktsällskap. I den handling som var och en markägare skrev under krävde man att slakthus mm skulle försäljas genom offentlig auktion, eller genom anbudsförfarande, och att man inte godkände den värdering som gjorts. Slutligen begärde man utbetalning av pengarna på ett i framställningen angivet konto. Pengar betalades nu ut till alla markägare som begärt det.

En stor del av de arealer som anslutits till Vitå jaktsällskap ägs av personer som inte är bosatta i Vitå. Totalt betalades 19 596 kronor till markägarna i Vitå jaktsällskap, allt från Bo Erikssons fastighet Vitån 13:14 med en areal avrundad uppåt till 2 hektar, 31 kronor, och Peter Larssons, Böle, fastigheter i Vitå som inbringade 3 055 kronor. Det bör tilläggas att ingen av markägarna som bor på annan ort, troligen inte ens har varit i närheten av den anläggning som man nu fick betalt för, och än mindre satsat pengar vare sig i byggnaderna eller fyrhjulingen.

Insatsen från Vitå jaktsällskap att alla markägare i deras förening skulle kräva att få ut sin andel i slakthus och fyrhjuling har ingenting att göra med omtanken om markägarna, utan styrdes helt och hållet, som vi uppfattar det, av viljan att försvåra, eller för att inte säga sabotera, arbetet med jakten i Vitå jaktvårdsförening. Vi återkommer med andra exempel längre fram i redogörelsen.

ORÄTTVISA BESKYLLNINGAR

I anslutning till vad vi betecknar som ”striden om tillgångarna” beskyllde Nils-Roger Paulsson Lennart Jakobsson för att ha ”stulit” det som rätteligen, enligt Nils-Roger, tillhörde honom och hans son Rickard Paulsson, nämligen del i slakthus och övriga inventarier i det upplösta viltvårdsområdet. Lennart Jakobsson som vid tidpunkten för Nils-Rogers påstående hade anslutit sin mark till Vitå jaktvårdsförening begärde nu omedelbart tillsammans med sin bror Torsten Jakobsson att deras marker skulle strykas från Vitå jaktvårdsförening. Det ska tilläggas att vare sig Lennart eller hans bror Torsten har begärt eller tagit ut några andelar i pengar av slakthus och övriga inventarier.

KRETSKUPPEN 2012

Tisdagen den 14 februari 2012 klockan 19.00 inledde Råneå jaktvårdskrets sitt årsmöte. Styrelsens ordförande Olle Andersson, som också var ordförande i Vitå viltvårdsområde hälsade alla välkomna och öppnade mötet.

Stämningen i lokalen var sammanbitet förväntansfull med många, för att vara ett kretsårsmöte, nya och främmande ansikten. Som mötesordförande valdes Hillevi Sandström, Niemisel. När den nionde punkten på dagordningen, val av ledamöter och suppleanter i styrelsen ropades upp lossnade tungornas band.

Valberedningen föreslog omval av Olle Andersson, som ledamot och ordförande.

En stor delegation från Vitå jaktsällskap hade bänkat sig runt Andreas Lantto och Folke Nilsson från Vitå, som hämtats från hemmet i Vitå för att som man uppfattade det, föra sällskapets talan. Många av representanterna från Vitå jaktsällskap hade rykande färska medlemsinbetalningar till jägareförbundet för att kunna rösta vid mötet.

Vitå jaktsällskap representerades av:
Roger Löv, Folke Nilsson, Ronny Löv, Bo Eriksson, Susanna Löv, Anders Nilsson, Robert Löv, Charlotta Nilsson, Andreas Löv, Fredrik Nilsson, Bo-Gunnar Öhman, Rune Sundqvist, Johan Öhman, Johan Andersson, Fredrik Öhman, Viktor Bergqvist, Bernt Johansson samt Peter Lundbäck.

Nu inledde Folke Nilsson en högröstad och total ”sågning” av Olle Andersson både som medmänniska och föreningsmänniska. Han backades upp av inlägg från Bo Eriksson och Roger Löv.

Efter en sluten tumultartad omröstning valdes Andreas Lantto in som ordförande. Olle Andersson förpassades ut ur kretsstyrelsen där han fungerat som ordförande i 30 år. Årsmötet ajournerades och slutfördes den 25 mars i Råneå, därifrån vi bland annat noterar att Bo Eriksson invaldes i kretsens valberedning.

KRETSKUPPEN 2014

Årsmötet med Råneå jaktvårdskrets genomfördes den 9 februari 2014. Vid årsmötet deltog 21 personer inklusive sekreteraren Rolf Rånman, styrelseledamöterna Johnny Hallman och Fredrik Nilsson. Valberedningen representerades av Mats Eriksson och Bo Eriksson. Ordföranden Andreas Lantto var enligt uppgift sjuk och kunde av den anledningen inte närvara. Ingen av revisorerna var heller närvarande. Som ordförande för mötet valdes Ingrid Johansson, Råneå, den enda närvarande kvinnan. Hon skötte ordförandeskapet på ett bra sätt.

Under punkten ”styrelsens förslag” meddelade sekreteraren Rolf Rånman att man fått en framställning från polisen om att utse en samordningsansvarig för de jägare med eftersökshundar som på polisens uppdrag genomför eftersök av trafikskadat vilt.

Den samordningsansvarige för Råneå jaktvårdskrets är Olle Andersson, Vitå, som intill 2012 fungerat som ordförande i Råneå jaktvårdskrets.

SANNINGEN BAKOM ”STYRELSENS” FÖRSLAG

Andreas Lantto, ordföranden i jaktvårdskretsen tog i början av januari månad i år kontakt med Lars Lundman, som vid polisen ansvarar för eftersöksorganisationen, och förklarade att man hade för avsikt att byta ut Olle Andersson som samordningsansvarig i eftersöksorganisationen. Ingen kontaktade Olle Andersson i saken. Lars Lundman påpekade i ett svar till Andreas Lantto att kretsen självklart kunde lägga förslag om vem som skulle fungera som samordningsansvarig, men att hans samarbete med Olle Andersson fungerat på ett bra sätt, och att Olles kunnande och kontaktnät varit en stor tillgång i arbetet.

Andreas Lantto förklarade för Lars Lundman att man var enig i styrelsen om ”rockaden” som han uttryckte sig, och att man också hade utsett en ny person, Torsten Jakobsson, Vitå, för uppgiften.

VARFÖR BEHÖVDE STYRELSEN LJUGA ?

När Rolf Rånman som sekreterare i kretsstyrelsen sa att polisen begärt att kretsen skulle utse en samordningsansvarig, frågade Stefan Johansson från Prästholm varför Olle Andersson skulle sluta, och om man hade varit i kontakt med Olle i frågan.

Rolf Rånman upprepade utan att svara på Stefans frågor, att polisen begärt att kretsen skulle utse en samordningsansvarig, och tillade att Olle Andersson dessutom inte längre var medlem i Svenska jägareförbundet. Uppgiften om att Olle inte längre var medlem var en lögn som var avsedd att förstärka hans ”olämplighet” att i fortsättningen vara samordnare. Efter protester mot påståendet att Olle Andersson inte är medlem i jägareförbundet avslutades diskussionen.

Svaret på frågan varför styrelsen ville ljuga inför årsmötet är som Andreas Lantto utrycker det, citat från Andreas Lanttos mail till Lars Lundman: ”Vår valberedning har tagit fram ett förslag som hela vår styrelse ställer sig bakom, återstår dock att se årsmötet ställer sig i frågan.”

Svaret på frågan i rubriken är således att man var rädd att den eniga styrelsens förslag kanske inte skulle gillas av årsmötet. Därför tog man till en lögn.

KUPPEN FULLBORDAD

Bo Eriksson, Vitå, meddelade att Torsten Jakobsson, Vitå, föreslogs som samordningsansvarig, vilket också blev årsmötets beslut.

Det är i sanning häpnadsväckande att styrelsen i Råneå jaktvårdskrets med lögner manövrerar ut människor ur organisationen som på ett förtjänstfullt sätt osjälviskt offrat tid och kraft åt arbetet med jakt och viltvård.

Den här delen nummer 5, där vi skildrar upplösningen av viltvårdsområdet i Vitå och vad som hänt därefter blev förlängd, därför att vi ville redovisa vad som hänt i Råneå jaktvårdskrets när Vitå jaktsällskap tog över kretsen.

Vi kommer att fortsätta i kronologisk ordning med vad som hänt under återstoden av 2012 och fram till dags dato.

Läs och begrunda/fortsättning följer…

Styrelsen

2014-02-21 / Del 4
Upplösningen av ett viltvårdsområde

Extra jaktstämman som upplöste viltvårdsområdet blev ett tumultartat möte med deltagare inte bara från Vitå, utan även från angränsande byar. Roger Löv, Folke Nilsson med flera framstående namn bakom pamfletterna med rubriker som ”DEMOKRATI OCH ÖPPENHET”, ville hela tiden engagera så många människor som möjligt i sin kamp framförallt mot Olle Andersson men också mot alla andra som inte delade deras åsikter.

I den här ”opinionsbildningen” har ”sällskapet” inte tvekat att vända sig till Vitå Bollklubb, Råneå jaktvårdskrets, Vitå byamän, med flera. Mera om detta kommer senare.

Tänk om all denna negativa energi som ”sällskapet” och deras sympatisörer riktat mot allt och alla som inte delade deras åsikter, i stället hade använts till att ena markägarna i ett sammanhållet jaktområde. Då hade vi kanske varit där som Bo Eriksson kanske menade när han efter sista klubbslaget, vid upplösningsstämman, manade till samarbete för att hålla ihop markerna i ett område.

SÄLLSKAPSMÖTET DEN 29 DECEMBER 2011

Vitå jaktsällskap, som enligt Martin Ahlström, inte var någon förening, utan en samling bybor som var emot en upplösning av Vitå viltvårdsområde, hade kallat till mötet för att utbyta åsikter om upplösningen.

Folke Nilsson tyckte sig se två alternativ, antingen gå med i den klubb eller förening som bildats efter upplösningen, eller att ”sabotera så det blir taskigt”. Hans bror Tage från Råneå var inne på samma linje, ”vi skriver på eller vi jävlas”.

Under den stundtals förvirrande diskussionen om vad man ville och kunde göra, framfördes faktiskt också förnuftiga synpunkter.

VITÅ JAKTVÅRDSFÖRENING

Med ett informationsblad som delades ut i alla brevlådor i Vitå, talade vi om att en interimsstyrelse för Vitå jaktvårdsförening hade kallat alla markägare som anslutit sina marker till föreningen till ett möte den 11 januari för att:

¤ Formellt bilda föreningen
¤ Anta stadgar
¤ Utse styrelse

Citat från informationen: ”Vi är eniga om att alla markägare som anslutit sina marker till föreningen och ALLA I BYN BOENDE MARKLÖSA JÄGARE ska få lösa jakträttsbevis inom Vitå jaktvårdsförening.

Det här var en utfästelse som var avsedd att ta udden av påståendena att föreningens avsikt var att utestänga jägare.

ÖVERKLAGNINGSKARUSELLEN

De överklagningar som Roger Löv och hans kamrater startade när man klandrade besluten som styrelsen för viltvårdsområdet fattat, fortsatte nu i annan form. Beslutet vid extrastämman att upplösa viltvårdsområdet överklagades till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut att upplösa viltvårdsområdet överklagades till förvaltningsrätten.

Beslutet vid extrastämman om värdering och fördelning av tillgångarna i viltvårdsområdet överklagades till länsstyrelsen i särskild ordning. Alla överklagningar har avslagits.

Slutligen och som en sista desperat åtgärd vände sig Bo Eriksson till länsstyrelsen med en lång lista med frågor med tyngdpunkt på värden i pengar, värdering av tillgångar och beslut om fördelning mm. Bo Eriksson fick ett långt uttömmande svar som bekräftade att upplösningen av Vitå viltvårdsområde med beslut om värdering av tillgångar och fördelning av dessa, är hanterade på ett oklanderligt sätt.

VÄRDERING AV VILTVÅRDSOMRÅDETS TILLGÅNGAR

En förutsättning för upplösning av en viltvårdsområdesförening är att man tagit beslut om hur eventuella tillgångar ska fördelas. Den 23 januari 2012 beslutade delägarna, det vill säga markägarna i viltvårdsområdet vid en extra jaktstämma, dels att fastställa värderingen av tillgångarna, och dels att fördelningen på markägarna ska utgå efter den areal som var och en markägare har i området.

VÄRDERINGEN I KRONOR

Totalsumman för markägarnas värdering uppgick till 96 259 kronor, varav slakthuset med biutrymmen noterades till 30 000, och fyrhjuling med släp till 35 000. Det sistnämnda beloppet taget från ett värdeintyg från Yamaha center i Luleå.

Det ekonomiska utfallet i kronor blev 15:43 kr per hektar till markägarna. Vid den extra jaktstämman beslutade de markägare som anslutit sina marker till Vitå jaktvårdsförening att de medel som tillföll dem skulle överföras till föreningen.

NY VÄRDERING OCH ADVOKAT ANLITAS

Bo-Gunnar Öhman förevigade nu slakthuset och fikaboden med kamera från skoter. Advokaten Gunnel Svanberg, Luleå, anlitades som ombud för Bo-Gunnar Öhman. Advokaten vände sig till länsstyrelsen med ett särskilt yttrande och ett värderingsintyg från Husman Hagberg där slakthuset värderades till 125 000 kr och fyrhjulingen till 50 000 kr.

I yttrandet framförde advokaten, med stöd av uppgifter från Roger Löv, kritik mot genomförandet av extra stämman, och att han dessutom sett att kallelsen till stämman var nedtagen minst tre dagar före stämman? Advokaten ansåg avslutningsvis att länsstyrelsen inte skulle besluta att viltvårdsområdet skulle upphöra och viltvårdsområdesföreningen skulle upplösas.
Bo-Gunnar Öhmans och Roger Lövs försök att med hjälp av en advokat hindra upplösningen av Vitå viltvårdsområde och påverka värderingen av tillgångarna hade ingen framgång.

Som vi däremot ska se i ett senare avsnitt, försökte man sig på andra spektakulära påståenden vad gäller tillgångarna i det splittrade boet.

Fortsättning följer…

Styrelsen

2014-02-09 / Del 3
Ett jaktvårdsområdes tillkomst och upplösningen av viltvårdsområdet

VEM BESTÄMMER I VILTVÅRDSOMRÅDET ?

I den lag som gäller för viltvårdsområden bestämde man sig för att inskränka möjligheterna att besluta om lokala regler för jakten, jämfört med vad som gällt i lagen om jaktvårdsområden. Den här ändringen innebär att den som ville ifrågasätta de regler som jaktstämman i Vitå varje år beslutat om kunde överklaga med en god chans till framgång.

Roger Löv, Luleå, Folke och Anders Nilsson, Vitå, var de som ställde sig i spetsen för överklagningen av beslutet av jaktledarnas, styrelsens och jaktdeltagarnas beslut att avbryta älgjakten 2011, trots att två älgkalvar återstod av tilldelningen.

MARKÄGARNAS REAKTION

Roger Löv, utsedd till biträdande jaktledare under älgjakten, hade i diskussioner om älgjakten sagt sig vara den som skulle ”ta hand”om älgjakten i Vitå. Att han nu ställde sig i spetsen för överklagningarna och motarbetade de i demokratisk anda fattade besluten i viltvårdsområdet, upprörde markägarna i området.

Med hänsyn till de ändrade förutsättningarna i lagstiftningen och den alltmer högröstade klagokören, som verkade ha en annan och dold agenda, bestämde sig en majoritet av markägarna att upplösa viltvårdsområdet.

UPPLÖSNING AV VILTVÅRDSOMRÅDET ?

Affischer om en extra jaktstämma för att pröva frågan om en upplösning av viltvårdsområdet sattes nu upp på anslagstavlorna i Vitå. Detta var inledningen till en sällan skådad ”brevlåde-kampanj”

I pamfletter undertecknade med ” VI SOM ÄR FÖR ÖPPENHET I DEMOKRATISK ANDA” sa man sig reagera mot ” ÖVERSITTERI OCH DIKTATURBETEENDE, SOM PÅGÅTT I MÅNGA ÅR ”.

Den öppenhet i demokratisk anda som man talar om i utskicken är märklig eftersom det är just besluten i demokratisk anda, tagna på jaktstämman, som man inte kan acceptera, och därför överklagar.

Texterna i brevlådeutskicken avslöjar vad man är ute efter.

SE VAD ”ÖVERSITTARNA” OCH ”DIKTATORERNA ” GÖR MED OSS !!

Roger Löv och hans kamrater inledde nu en kampanj för att engagera om möjligt alla boende i Vitå och invånarna i grannbyarna i kampen mot de ”onda” krafterna i Vitå. I artiklar införda i Norrbottens-Kuriren den 3 december 2011 under rubriken ”Odemokratisk ordförande” och ”Jaktförening ger sämre villkor för alla inblandade” hänger man ut ordföranden och kassören som skyldiga till att vilja upplösa viltvårdsområdet.

Det sorgliga i sammanhanget är att jaktvårdskonsulenten Björn Sundgren med bild under tidningsrubriken uttalar sig, citat : ”Här agerar ordföranden och kassören på egen hand för att de vill fortsätta att styra och ställa som de vill” Citat från artikeln: ”Samtidigt anklagar han (Sundgren) ordföranden och kassören för att lura markägare att gå med på att viltvårdsområdesföreningen läggs ner.

Det är sorgligt att Björn Sundgren, okritiskt sväljer de lögner som Roger Löv och hans kamrater serverar honom. Initiativet och besluten är markägarnas. Notera att det är en stor majoritet som ligger bakom upplösningen.

UPPLÖSNINGEN

Kallelse till extra jaktstämma måndagen den 5 december 2011 sattes upp på affischtavlorna i Vitå. I kallelsen angavs frågan om viltvårdsområdets upphörande och viltvårdsområdesföreningens upplösning. Platsen var Vitå Folkets Hus och tidpunkten 19.00.

Dagarna före den extra jaktstämman delades ett upprop ut i brevlådorna i Vitå och anslag sattes upp på affischtavlorna om att jaktvårdkonsulenterna Björn Sundgren och Roger Lundqvist bjudits in för att ”reda ut oklarheter kring ett ombildande”. Vem som kallat till mötet framgick inte av uppropet. Mötet var utsatt till 18.30, dvs en halv timma före kallelsen till den extra jaktstämman , och i samma lokal.

Ingen av jaktvårdskonsulenterna som kom till mötet hade tagit kontakt med någon i styrelsen för viltvårdsområdet för att meddela sin ankomst eller för att informera sig om läget vilket vi tycker är anmärkningsvärt.

Om Björn Sundgren, vilket framgår av artikeln Norrbottens-Kuriren, menar att han värnar om förbundets medlemmar, borde han ha tänkt på att Vitå viltvårdsområde/jaktvårdsområde varit medlemmar i Svenska Jägareförbundet i 50 år och att ordföranden Olle Andersson varit medlem under längre tid än så.

EXTRA JAKTSTÄMMAN / BESLUTET OM UPPLÖSNINGEN

36 markägare som tillsammans ägde 3 525 hektar röstade för en upplösning av viltvårdsområdet, och 10 markägare som tillsammans ägde 660 hektar röstade mot upplösning.

När det avslutande klubbslaget fallit på denna avslutande jaktstämma i Vitå konstaterade Bo Eriksson att man nu måste inleda samarbete för att hålla ihop markerna som en förutsättning för en bra jakt och viltvård.

Som vi ska se i fortsättningen blev den inte riktigt så.

Styrelsen

2014-02-06
Hjärt- lungräddningskurs i Vitå

Den 27 februari, efter att OS är slut, så kör vi i Vitå en kurs i Hjärt Lung räddning, s.k. HLR-utbildning. Platsen är Vitå Folkets Hus och kursen startar kl 18.30.

Kursledare är Lisbet Svanberg och hon har av utbildningsskäl sagt att vi måste begränsa antalet deltagare till ca 10 st. Så det innebär att först till kvarn …

Du som vill gå kursen anmäl dig till

Anna Eriksson mobiltel: 070-549 7935

Kursen är kostnadsfri

Om det blir många som vill gå kursen så kommer vi att arrangera med Lisbet om att hålla fler kurstillfällen.

Lars Nilsson
Föreningen Vitådalen

2014-02-02 / Del 2
Ett jaktvårdsområdes tillkomst och upplösningen av viltvårdsområdet

JAKTLEDAREN

Som vi redovisade i det förra avsnittet fungerade Roger Löv, Luleå, som biträdande jaktledare under älgjakten hösten 2010. I Rogers jaktlag ingick Bo-Gunnar Öhman, Vitå, och som ordinarie jaktledare fungerade Olle Andersson, som tillika var ordförande i viltvårdsområdets förening. Styrelsen för viltvårdsområdet beslutade den 22 oktober 2010 avstänga Bo-Gunnar Öhman från de två första dagarna för älgjakten 2011, därför att han brutit mot de regler som jaktstämman lagt fast för jakten 2010.

Anledningen till avstängningen var att Bo-Gunnar den 17 oktober 2010, kl 16.30 avlossat flera skott mot en älgkalv som var i följe med en älgko och ytterligare en kalv, längs en asfalterad väg på cirka 300 meters avstånd. Som ett mångårigt jaktupplägg inom viltvårdsområdet har beslut tagits om att skott inte får avlossas mot oskadad älg efter kl 16.00, för att man ska hinna med ett eftersök i dagsljus.

Roger Löv agerade som ombud för Bo-Gunnar Öhman och meddelade länsstyrelsen att han vare sig meddelat Öhman eller någon annan i jaktlaget, att skott inte får avlossas mot oskadad älg efter kl 16.00. Han ifrågasatte vidare uppgiften om att Bo-Gunnar skulle ha skjutit på 300 meters avstånd. Man ställer sig osökt frågan hur det kan komma sig att en av stämman vald jaktledare inte känner till de regler man kommit överens om. Regler för jakten som man dessutom gått igenom vid ett särskilt möte med alla älgjägare där Roger Löv var närvarande.

Länsstyrelsen upphävde beslutet av styrelsen att avstänga Bo-Gunnar Öhman.

JAKTSTÄMMAN 2011

Jaktstämman det här året som kom att bli den sista i viltvårdsområdets historia var en annorlunda tillställning med nya inslag. Folke Nilsson, Vitå, som för övrigt ingick i valberedningen tillsammans med Torsten Jakobsson och Lasse Larsson, begärde ordet och stående med lagboken ”Sveriges Rikes Lag” i handen förklarade han att styrelsen, på det sätt man agerat under det gångna året, inte hade stöd i lagen.

Under älgjakten 2010 hade Roger Löv och Bo-Gunnar Öhman vid ett flertal tillfällen skjutit mot älgar utan resultat. För att få slut på denna ansvarslösa inställning och hantering av jakten på vårt största bytesdjur förslog styrelsen att alla skott avlossade mot älg, oavsett om älgen träffats eller ej, ska innebära att älgen avräknas från licensen. Under högljudda protester från en minoritet beslutade jaktstämman att styrelsens förslag skulle antas. Från den 1 januari 2012 infördes denna regel i Naturvårdsverkets föreskrifter för jakten efter älg.

Ledamöterna i styrelsen fram till jaktstämman bestod av Olle Andersson, Stefan Andersson, Gösta Groth, Folke Kristoffersson, och Mikael Andersson. Suppleanter var Jessica Kristoffersson och Sonja Eriksson.

På förslag av valberedningen invaldes Bo Eriksson och Anders Nilsson i styrelsen och Roger Löv som suppleant. Bo Eriksson och Anders Nilsson ersatte Mikael Andersson och Folke Kristoffersson och Roger Löv ersatte Jessica Kristoffersson som avsagt sig omval.

ÄLGJAKTEN 2011

Vitå viltvårdsområde hade hösten 2011 av länsstyrelsen tilldelats 20 vuxna älgar och 20 kalvar. Under jakten fram till lördagen den 29 oktober hade 20 vuxna älgar och 18 kalvar fällts. Under lördagens jakt deltog endast 11 av 47 jägare i jakten. En stor majoritet av de deltagande jägarna, styrelsen och jaktledarna, beslutade då att avsluta 2011 års älgjakt, trots att två älgkalvar återstod på licensen.

Det ska tilläggas att två av våra jaktgrannar som tillsammans hade en tilldelning av 20 älgkalvar endast hade fällt 2. Som förklaring till den låga kalvavskjutningen uppgav lagen att man inte haft kalv på sina marker. Inte minst mot bakgrunden av bristen på kalvar på jaktgrannarnas marker, framstår beslutet att avbryta jakten, som väl motiverat.

KLAGOMÅL TILL LÄNSSTYRELSEN

Med Roger Löv i spetsen vände sig nu ett antal jägare till länsstyrelsen med klagomål över att styrelsen och jaktledarna beslutat avbryta jakten efter de två återstående älgkalvarna. I klartext betyder överklagningen att Roger Löv och hans jaktkamrater inte kunde acceptera att en majoritet av styrelsen, jaktledarna, och de jägare som deltog i jakten den sista jaktdagen beslutade sig för att inte fortsätta jakten efter de två återstående älgkalvarna.

I beslut som kom den 4 januari 2012 upphävde länsstyrelsen beslutet att avbryta jakten.

Styrelsens, jaktledarnas och jaktdeltagarnas bedömning var grundad på bedömningen av behovet och önskemålet att skjuta de två återstående kalvarna. Den 23 § lagen om viltvårdsområden, sista stycket lyder: ”Om områdesjakt skall bedrivas får en viltvårdsområdesförening besluta om avskjutningens omfattning och inriktning”. Lagen ger således fullt stöd för det beslut som togs av styrelsen, jaktledarna och jaktdeltagarna. Länsstyrelsen gör däremot en helt annan bedömning.

Med stöd av lagen om viltvårdsområden och de förarbeten som legat till grund för lagen anser länsstyrelsen, på synnerligen tveksamma grunder, att styrelsen i Vitå viltvårdsområde inte haft rätt att fatta beslut om avvikelser från de jakttider som gäller i jaktförordningen.

Frågan man osökt måste ställa sig blir: Kan vi i fortsättningen, som vi gjort i årtionden, besluta om jakten i Vitå, eller måste vi underkasta oss ett sällskap av rättshaverister som driver länsstyrelsens skrivbordsbyråkrater framför sig.

Fortsättning följer..

Styrelsen

2014-01-26 / Del 1
Ett jaktvårdsområdes tillkomst och upplösningen av viltvårdsområdet

Det är nu mer än två år sedan vi i Vitå vid en extra jaktstämma beslutade att upplösa Vitå viltvårdsområde. I april 2012 kom bekräftelsen från länsstyrelsen att viltvårdsområdet skulle vara formellt upplöst från den första maj.

Under tiden före beslutet om upplösningen och fram till idag har en mycket omfattande kampanj förts mot oss i Vitå Jaktvårdsförening, den förening som vi bildade efter upplösningen. Med en synnerligen aggressiv ton har Vitå jaktsällskap med lögner och förtalsliknande beskrivningar, anförda av framförallt Roger Löv, Luleå och ett koppel av anonyma påhejare med en hel radda av pseudonymer, men sannolikt författade av en liten grupp personer.

Vi har från Vitå Jaktvårdsförening endast ett fåtal gånger bemött ”sällskapets” attacker, men vi anser oss nu tvingade för allas bästa att ge en bild av bakgrunden till upplösningen av viltvårdsområdet. Det är inte möjligt att göra det så kortfattat att vi kan sätta in det på hemsidan i ett enda stycke. Det får bli flera delar som efterhand kommer att läggas in på sidan. Det är heller inte möjligt att göra ”historien” begriplig utan att namnge alla aktörer som påverkat det som hänt.

Vi är en samling jaktintresserade markägare och jägare som ingår i Vitå Jaktvårdsförening. De stadgar som vi antagit i föreningen överensstämmer i stort sett med de stadgar som gällde för viltvårdsområdet.
Den ordning som gällde i det fungerande jaktvårdsområdet och viltvårdsområdet innan upplösningen, där alla jägare i demokratisk anda respekterade av stämman och styrelsen fattade beslut, var en bra ordning, som fungerade ända från 1964.

I anslutning till älgjakten 2010 inledde Roger Löv, då biträdande jaktledare i Vitå viltvårdsområde, en omfattande mailtrafik med Maria Lejon vid länsstyrelsen, där han ifrågasatte och överklagade beslut som jaktstämman i viltvårdsområdet hade fattat. Det var inledningen till en överklagningskarusell som pågått under hela 2011 och 2012 med aktörer och skribenter anslutna till eller engagerade av Vitå jaktsällskap.

Vi är alla markägare och jägare helt överens om att viltvårdsområdet, som samlade byns alla marker, är en bra förvaltningsform för jakt och viltvård. Det är just det som är anledningen till att vi nu vill redogöra för VARFÖR vi en majoritet av markägare i Vitå, ville avstå från de fördelar, men också uppenbara nackdelar som viltvårdsområdet hade.

JAKTVÅRDSOMRÅDET

Vitå jaktvårdsområde kom till 1964 när flera jägare och markägare fått nog av ”åretruntjakt” oorganiserad bedrövlig jakt utan hänsyn till när eller var, eller med vem man jagade.
Som på de flesta andra ställen där jaktvårdsområden bildades var inte enigheten total, med en majoritet var för bildandet och så kom jaktvårdsområdet till. De personer som var pådrivande för att bilda jaktvårdsområdet och som aktivt arbetade med frågan var framförallt Fabian Vallgren, Ruben Lindroth och Holger Andersson.

Många och känslomässigt heta var diskussionerna om reglerna för och begränsningarna av jakten, och hur den gemensamma jakten skulle organiseras. Majoritetens beslut gällde i sann demokratisk anda.

Det är tveklöst så att en överväldigande majoritet av markägare och jägare upplevde jaktvårdsområdet som en stor vinst och tillgång för jakten och viltvården i Vitå.

VILTVÅRDSOMRÅDET

I sekelskiftet kom en ny lagstiftning ”Lagen om viltvårdsområden 2000:592, som ersatte den lag som gällt för jaktvårdsområden. Som alla andra jaktvårdsområden ombildades vårt område till ett s k viltvårdsområde och alla inblandade utgick från att allt skulle kunna fungera som det gjort förut. Det ska sägas att övergången från jaktvårdsområde till viltvårdsområde var tvingande och det fanns ingen valmöjlighet.

Regelverket för viltvårdsområden innebär kort och gott att man inte kan ta beslut om lokala bestämmelser för jakten med åtföljande sanktioner mot jägare som inte rättar sig efter de beslutade reglerna.

Det bör tilläggas att viltvårdsområden kan besluta om vilka lokala bestämmelser för jakten som man finner lämpliga, och som gäller och kan tillämpas, så länge inte besluten överklagas till länsstyrelsen.

Som vi ska se i de följande avsnitten, fanns andra avsikter hos de som inledde ”överklagningskarusellen”.

Styrelsen för Vitå Jaktvårdsförening

Fortsättning följer . . . . . . .

2014-01-03
En reflektion från byns yngste jägare

Förord
Jag ska inte sticka under stolen att jag valt att inte hålla tyst i diskussionerna om jaktkonflikten. Jag började jaga med Olle och Stefan Andersson hösten 2011. Sista hösten innan VVO upplöstes, jag var med jaktdagen då man med näst intill absolut majoritet beslutade att avbryta jakten när två kalvar återstod. De två jaktlagen på vanligtvis över 35 jägare hade blivit ett lag med vad jag minns 11-14 jägare. Endast två jägare ville vid jaktdagens slut fortsätta jakten följande helg. De två jaktledarna som närvarade ville avbryta, en av de två frånvarande ville avbryta. En majoritet av styrelsen ville avbryta när dessa tillfrågades. Beslutet fattades strax innan jaktdagen gick mot sitt slut. På kvällen stormades Olles telefon av samtal från jägare som inte närvarat denna söndag som helt plötsligt ville jaga nästa helg, om de blivit ombedda att ringa eller ej är svårt att säga. De personer som tog illa vid sig och kallade beslutet att avbryta för diktatorfasoner och fascism och även skrev om detta i Norrbottens Kuriren är idag de som tillhör VJS. Idag jagar jag som yngste jägaren i byn med jaktvårdsföreningen. Jag känner dock att min glädje till älgjakt förstördes under årets jakt med VJS som jaktgranne, ja det är faktiskt så oavsett vad ni i sällskapet tycker om detta.

Jag har under december haft en “debatt” med Vitå jaktsällskaps Roger Lööv på dennes förenings elektroniska klotterplank. Debatten avbröts av någon anledning då man valde att inte publicera en av mina kommentarer, istället tog jag kontakt med Lars Nilsson som publicerade den på sin vällästa blogg. Jag fick reaktioner av VJS ordförande vilket ledde till en del mailväxling. Mitt sista mail fick inte något svar tråkigt nog. Eftersom det var just mail kommer jag inte att publicera något han skrivit utan endast använda mig av stycken som jag själv skrivit i bland annat det obesvarade mailet. För att uppmärksamma den eller de som läst vår konversation så har vissa meningar ändrats för att passa sitt syfte i denna text som jag riktar mot hela sällskapet och inte bara dess ordförande. Som slutspurt har jag även velat publicera de mer faktamässiga efterforskningarna jag gjort om rågångar och jakt med löshund.

Älgtornet på familjens skifte
Två personer från VJF sitter i ett torn som står på Vitån 3:4, obeväpnade och pejlar efter en hund som sprungit bort. Fyra sällskapare passerar med bil och stannar för en kort konversation med en av jägarna i tornet. Efteråt väljer två av fyra vittnen att sprida en historia, där personerna var beväpnade och att de rågångar som idag gäller är fel. Därför att rågångarna i sällskapets handburna GPS:er visar att tornet står på sällskapets mark. Nu är historien färdig och nu behöver man bara påbörja spridandet, Bo Eriksson åker till Vitå IP för att under en fotbollsmatch börja sprida sagan. Detta dementeras dock som tur är av en jägare från VJF.

Något jag, min familj och andra i föreningen är förvånade över är ert utspel om hur markägares rågångar stämmer eller inte. En “topp” inom sällskapet var snabba att förkasta både styrelsen i föreningen, en av de föreningsmän som satt i tornet och även min och min fars ståndpunkt kring rågångar. Man förlöjligade de gamla riktmärkena och lagen genom inlägg som “ Angående skiftesgränser så kommer vi även i fortsättningen att följa lantmäteriets kartor, även om det finns bybor som tycker att man enbart ska gå på linjeträd(bläckor), stubbar(!), stenrösen under 30cm mossa, rågångar m.m. Det är helt omöjligt för en ny jägare att jaga på det viset.” Vi hade nämligen sedan tidigare sett att rågångarna i handhållna GPS:er inte stämmer överrens med de högstubbar och bläckor som man använt som riktmärke i 110 år. Detta förklarade Lantmäteriet för några år sedan åt pappa när han påtalade fenomenet med att, lantmäteriets kartor i kommersiella GPS-system inte är precisionhjälpmedel utan endast ett riktmedel.

I alla fall undrar jag hur icke markägande jägare som bor på annan ort kan ifrågasätta markägare i Vitå som skött skog i 40 år om var rågångar går. I och för sig så har VJS i två års tid agerat som nån typ av talesperson för hur markägare skall och bör tänka. Nog måste ju markägare vara kompetenta nog att välja och tycka utan att ni har anonyma talkörer med en hel hop pseudonymer som verkar vara släkt med varandra huller om buller.

Vitå jaktvårdsförening är fientliga?
Ni spyr ut hur föreningspersoner åker runt i länet för att svärta ned er med osanningar, men jag måste få fråga. Ni har en hemsida vars kommentarfält varit extremt aktivt i två år. VJF hade under hela 2012 en policy att inte som förening agera för att delta i vad jag vill kalla för näthat. En förenings hemsida bör vara till för att sprida nyheter och evenemang, roliga händelser och bilder från jakt. Istället har det blivit en slaskhink för de personer jag under upplösningstiden 2011/2012 såg gå från vuxna människor till något som där endast en sak skiljer de åt från femåriga barn, leksakspistolen är utbytt mot jaktvapen, skriver anonyma kränkningar på en lika anonym hemsida utan öppenhet kring vem som är ansvarig.

Ett tydligt exempel på hur lätt det är att förvrida en sanning ses när en skribent, “Miranda” skriver att hennes man blivit avvisad från skogen av Vitå Jaktvårdsförening. Sanningen ligger så att säga en bra bit därifrån. Hennes man hade sett gå med lösa hundar efter en skogsbilväg på föreningens marker. Två jägare från VJF på väg hem stannar till och frågar om drevjakten går bra, då VJS jagar på andra sidan landsvägen. Därefter kör föreningens jägare därifrån utan att säga något mer. Som svar på detta har VJS talat om att hundägaren inte deltog i någon jakt utan endast rastade hundarna. Jag kan tycka att för det första bör man inte rasta hundarna på en skogsbilväg under pågående jakt. För det andra har man inte någon rätt att ha lösa hundar på annans mark. Därmed kan vi utesluta de anklagelserna om hot från VJF.

Vi har fått höra att väghistorien är så onödig, att det var Olle och Stefan som startat alltihop. Vad väghistorien rör sig om har ni möjlighet att läsa på braennaren.se där min kommentar till Roger som sagt finns. Hur som helst, även vi tycker att historien om vägen var onödig. Men den hade heller aldrig fått sådan omfattning om inte Roger Lööv än en gång dragit resten av sällskapets jägare (som jag tidigare så många gånger påtalat, är till största del hyggliga människor) in i en karusell som ingen passagerare kan stanna, genom sina fantastiska förmågor att skriva inlägg och krönikor. Och dessutom det vidhållande att endast Folke Nilsson behöver tillfrågas vid plogningen av en kollektivt ägd väg – utan att ens fråga de övriga delägarna vad de tycker om handlingen.

Lööv och sällskapets styrelse dementerar att de haft inblandning i plogningen. Men jag undrar VEM i sällskapet som plogat vägen? Det förvånar mig att jägarna kunde gå bakom ryggen med att ploga upp en väg själv utan att någon annan “stark ledare” säger emot det. Jaktledaren inte bara ansvarig för skott och ren jakt, utan även det som händer utöver under jakttid.

Vi har som sagt undrat vem som är ansvarig för VJS hemsida och kommentarer. Svaret uteblir, trots att det inte är en hemsida utan ansvariga personer, utan ett elektroniskt klotterplank. Ett sätt att undgå ansvar för kränkningar på nätet, samma metod som högerextrema grupper använder på tex Avpixlat och Fria Tider. Vi förvånas då också över att ansvaret för en förenings hemsida är så skamligt(?) att man inte törs stå för det. Kontaktar vi en annan förening om vem som har befogenhet att ändra och justera sidan är det inga svårigheter att få svar.

En jaktledare som startar en abstrakt “skogsbrand”
Vi hoppas att VJS “stora ledare” Roger tar sitt riktiga ansvar, inte bara skriver “vackra” texter utan faktiskt agerar som någon med vett. För så här kan det inte fortsätta. Tids nog kommer en olycka hända, någon vill “skjuta” för att förvirra våra hundförare såsom man tidigare gjort. Någon vill gasa lite extra när man möter varandra på storvägen när det är för halt eller någon skriver något som Polisens nonchalans inte kan rädda er ifrån och katastrofen är ett faktum. Och då är det bara så att skrivs något fel i föreningens namn, eller någon anklagar någon för något osant, så är det ordföranden som fälls för förtal. Skjuts det ett skott som blir fruktansvärt fel så är det hela föreningen som får ta dråpslaget. Eller så är det en hundförare som springer efter stigar på fel mark för att hämta hunden utan att höra sig för och olyckan kan vara där.

Ett exempel på Vitå Jaktsällskap och dess “vilja till samarbete” är första jakthelgen, på det till sällskapet anslutna skifte som kilar sig genom vårat område Kölen sitter två passare, Roger Lööv och Anders Nilsson. På området runt om jagar den största delen av vårat jaktlag. Tidigt på morgonen får en av våra jämthundar älgkontakt, inte långt ifrån sällskapets skifte. Efter en stunds ståndskall smäller ett skott, hunden fortsätter skälla. Vi antar att det är hundföraren som skjutit eftersom skottet kom från den riktningen, det visar sig sedan att hundföraren inte alls avlossat något skott. Passare på ömse sidor om sällskapets mark kunde sedan konstatera att skottet kom från sällskapets jägare. Två timmar senare tar en av våra andra hundar upp älg. Hunden passerar strax utanför sällskapets skiftesrågångar i ett gångstånd. Ett skott smäller, än en gång antar vi att en av våra jägare fått skjuta för hund. Också nu visar det sig att sällskapets jägare avlossat skottet i samband med att gångståndet passerade. Dagen efteråt tar jag kontakt med sällskapet via mail för att fråga vad man sköt åt då ingen älg hämtades från sällskapets skifte efter den gemensamt ägda vägen som även vi nyttjade under jaktdagen (ingen älg rapporterades heller in till länsstyrelsen). Jag frågade dels för att vi skulle veta om det fanns skadskjutna djur i skogen och dels därför att en av sällskapets jägare året innan sköt ett “skojskott” i luften, vilket VJS själv erkänt. Svaret kom sedan från Roger Lööv, jaktledare.

Svaret var att vi inte skulle bry oss i vad de skjuter åt, han påtalade också att de hade rätt att skjuta räv, grävling och råbockar under jakttid. Han förklarade dock att ingen älg skulle vara träffad. Men frågan kvarstod, vad har man skjutit åt de gånger våra hundar började skälla. Det var ju så att båda föreningarna hade förberett för att jakten skulle gå felfritt fram. Och är man seriös, och som Roger uttrycker sig vara “kompetent” och “öppen för samarbete” så är inte ett vettigt svar svårt att formulera när frågan kommer: Vad sköt ni på när hundarna närmade sig ?

Har en av era jägare skjutit en råbock eller räv så är svaret inte svårare än
“Hen sköt en räv/grävling/råbock”.

Har en jägare provat skjuta mot en älg som passerat är inte svaret svårare än “Er hund kom förbi och Hen sköt ett skott mot en älg men det gick vidare”

Men är det så illa att man skjutit i luften för att irritera och sedan ska visa sin taggiga sida vid en enkel fråga, redan första dagarna. Då kan man inte förvänta sig att jakten kommer att gå felfritt fram och därigenom få ett bättre klimat. Det är dags att man visar professionalitet vid sådana typer av frågor – oavsett vem som frågat så kan man med lite bonnvett svara vad man sköt åt. Om det nu som sagt inte är så förkastligt att man skjuter för nöjes skull.

Om vi summerar de två föregående åren kan vi se en gemensam nämnare: sommartid har varit lugn och utan intriger, älgjaktlagen har varit utspridda. Men så fort älgjakten kommer igång och en viss person utifrån ska blanda sig i byn och jaga på “sitt sätt” så uppstår konflikter. Går det verkligen att jaga på detta sätt i längden? Eller ska en person som varken bor eller äger en stubbe i byn få sabotera för hundratals människors framtid, räcker det inte med att han var en av de personer som drog igång helvetet genom sin Kurirenskrivelse och lögner för jaktvårdskonsulenten som till och med bad om ursäkt till Olle för att ha trott på utsagorna. Som jag sagt, det är lätt att starta en skogsbrand om du slipper bo i röken själv.

Fakta – inte svammel från “gamla gubbar”

Rågångar och GPS-navigatorer

Sällskapet menar: “Lantmäteriets GPS-kartor gäller före högstubbar, rösen och bläckor”

Fråga till lantmäteriet:
Jag mailade Lantmäteriet där jag beskrev scenariot att ett angränsande jaktlag hävdade att rågången som gemensamt röjts upp av delägarna till de båda skiftena 3:4 och 3:7 och går efter de gamla punkter som finns i form av rösen, högstubbar och bläckor, var felaktig och ansågs opålitlig. Istället ansåg man att GPS:er med lantmäteriets kartor och rågångar var ett bättre hjälpmedel och därför skulle dessa följas vid jakt och även i fallet med det omtalade älgtornet. Jag förklarade även att SCA för ett antal år sedan bröt en körväg parallellt med rågången på skiftet 3:4 för att kunna transportera bort avverkad skog. Jag poängterade också att vår handritade karta från 1800-talets slut stämde helt överrens med de nuvarande rågångarna.

En halvtimme senare ringer en tjänsteman vid Lantmäteriet och konstaterar följande.

Svar: För det första, glöm GPS:er, Lantmäteriet själv använder sig i första hand av råstenar som sprängts för att konstatera rågångar. De linjeträd med bläckor samt rösen som sedan uppdelningen av fastigheten i slutet av 1800-talet är gällande då dessa gjordes i samråd med “Lantmäteriet” (vid denna tid hette det Rikets allmänna kartverk). De handritade kartor som finns från fastigheters uppdelning gäller eftersom även dessa är uppgjorda enligt Lantmäteriets bestämmelser.

En annan mycket intressant info jag erhöll var att vid de kartprodukter Lantmäteriet på senare år börjat sälja står: “Observera att utritad gräns på kartan inte är juridiskt bindande”. Vilket betyder att vid lag och rätt så gäller inte kartan eftersom den kan ha en felmarginal på MINST tio meter.

Tjänstemannen Mats Berglund skickade även senare ett svarsmail:

Bekräftar vårt samtal idag med lite information. Dels ett utdrag ur Fastighetsregistret för Luleå Vitån 3:4 och dels lite praktiskt tillvägagångssätt vad gäller fastighetsgränser. Som jag nämnde ska inte en publik handhållen GPS användas för att bestämma en gränspunkt (och görs ej heller av Lantmäteriet), möjligen vara en grov vägvisare – det är endast handlingar från Lantmäteriförrättningarna som är juridiskt gällande. Återkom gärna om ni behöver hjälp med kopior av förrättningskartor alt. kontakt med det lokala Lantmäteriet för råd

Följande är en del av de dokument som bifogades i meddelandet ” På senare tid har GPS:er överlag fått bättre noggrannhet och missvisningen “mellan karta och verklighet” är inte lika stor som förr. Ändå kan inte resultatet jämföras med koordinater skapade vid yrkesmässig mätning i terrängen, utan får i bästa fall fungera som en vägvisare. Därför rekommenderar vi att använda förrättningskartorna i första hand för att söka gränsmarkeringar. GPS blir då endast ett komplement.

samt

“Det finns olika typer av GPS- utrustningar – enkla handhållna GPS-utrustningar och avancerade GPS-mottagare. Med en enkel GPS kan man, med goda förhållanden, som bäst komma inom 4-5 meter från en angiven koordinat.”

Jakt med löshund på smala marker

Sällskapet menar: “Vi har rätt att släppa våra hundar så länge vi förfogar över marken, områdets form och geometriska sträckning är inte av betydelse”

Fråga till Naturvårdsverket:
Hejsan, Joakim Andersson heter jag och har en fråga angående jakt med löshund. I byn där jag jagar har vi två jaktföreningar samt enskilda markägare. Vi har ett område mellan allmän väg och en sjö där jakträtten varierar parallellt med vägen och stranden, rågångarna “skär” alltså vägen i princip rakt över. Jakträtten varierar som sagt mellan föreningarna och mellan enskilda markägare, jakträttsområdena är dessutom smala för varje förening, 50-300 meter. Vi har tagit beslutet att inte jaga med löshund eftersom jakten skulle ske övervägande tid på annans mark. Den andra föreningen är inte av samma åsikt vilket vi har opponerat oss mot, deras löshundar jagar rakt igenom området. Vi har påtalat att marken inte lämpar sig för löshundsjakt på älg eftersom jakträtten skiftar som den gör. Jag har personligen hänvisat till jaktlagen om att drevhundsjakt inte får bedrivas så att det huvudsakligen går över annan mark men vill nu skriftligen ha bekräftat vad som gäller. Har jaktlag rätt att jaga med löshund på områden med ett lapptäcke av jakträttsområden?
MVH

Svar:

Hej! Jaktlagens 32 § handlar om drivande hund. Går drevet huvudsakligen fram över annans jaktområde så är det inte tillåtet.

Man bör till att börja med ha en dialog om det olämpliga i att använda hundar som går över annans mark. Följer man inte rådet att inte använda sådana hundar kan handlandet anmälas till polis som får hantera ärendet och bedöma om det rör sig om ett jaktbrott.

32 § Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.(Jaktlagen)

Bästa hälsningar Lars Plahn

Följaktligen hoppas jag att jaktledarna och de anonyma talkörerna i Vitå jaktsällskap från och med nu accepterar de av myndigheterna utsatta riktlinjerna och lagarna.

Vill man betrakta sig demokratiska och anses ha en kunnig stab av jaktledare hoppas jag att dessa förtroendevalda med ett rent sagt livsviktigt ansvar tar lagar på allvar till skillnad från tidigare då man inte ens haft kunskap om vad som gäller, vilket en av jaktledarna tydligt visade på sällskapets hemsida då han till och med menade att det var tillåtet att gå över annans mark med vapen så länge vapnet var oladdat. En jaktledare skall inte bara vara bästa vän med gänget och vara effektiv för att få ihjäl villebråd. En jaktledare skall se till att jakten inte blir en lekstuga för de som har svårt att bedöma situationens allvar.

MVH Joakim Andersson, enskild skribent och fritänkare utan kedjor eller band

2013-12-31

GOTT NYTT ÅR

önskar vi er alla medlemmar, markägare, jägare och sympati-

sörer. Vi har ett nytt spännande verksamhetsår framför oss,

som vi kommer att “spegla” på den här hemsidan.

Styrelsen

Vitå Jaktvårdsförening

2013-12-30
Nyårsraketer

Hejsan!
Jag har en stilla vädjan till alla Vitåbor – detta mail kommer jag även
att skicka till Vitå Jaktvårdsförening och Brännarens Blogg.

Inför kommande nyårsafton tänk på våra fyrfota vänner
hemma – snälla skjut inte några raketer.
Det är det värsta gissel som en hund kan uppleva.

Att höra ljud och se konstiga sken skämmer den tuffaste hund
och att sedan få en hund som är “skotträdd” är ett gissel.

Därför – försök så långt det är möjligt sluta med skjutandet av nyårsraketer.

Gott Nytt År önskar
Birgit och Lars Larsson
Vitå

2013-12-28
Hur kan någon tro att lögner, förtal och kränkande påståenden skapar förtroende?

Vitå jaktsällskap (Sällskapet) har med lögner, förtal och kränkande påståenden under två års tid, försökt få bort mig från Älgförvaltningsgrupp (ÄFG) nr 5 i Norrbotten. Eftersom jag har ett förordnande utfärdat av Länsstyrelsen som gäller för 2012-2014, så sitter jag kvar den tiden. Många av sällskapets sympatisörer deltager i smutskastningen på sin hemsida, där de skriver anonymt eller under påhittat namn. Dessa personer är osäkra, fega och okunniga, därför vågar de inte skriva under med sina riktiga namn. Än värre är att sällskapet saknar en webbansvarig som rensar bort anonyma och kränkande inlägg. Detta blir en viktig uppgift för deras ordförande Fredrik Nilsson att ordna.

Upplösning av Vitå viltvårdsområde år 2012
Sällskapet har fått för sig att jag var orsak till upplösningen. Detta är omöjligt eftersom jag inte är markägare. Viltvårdsområdet upplöstes med stor majoritet av markägarna och därefter bildades Vitå jaktvårdsförening. Här började alla kränkande påståenden mot mig.

Bort från kretsstyrelsen
Jag ”kuppades” bort från Råneåkretsens styrelse vid årsmötet 2012. De som organiserat detta var Roger Lööv, Bosse Eriksson och Folke Nilsson. Inför årsmötet ”köpte” sällskapets sympatisörer sig rösträtt, genom att lösa medlemskort i Jägarförbundet. Därefter försökte de förhindra min nominering som jägarrepresentant i ÄFG.

Kunskap tyngre än lögner
Trots alla lögner från sällskapets språkrör till länsstyrelsens jurister, utsågs jag som jägarrepresentant i ÄFG nr 5. Här vägde tydligen mina kunskaper tyngre än sällskapets lögner.

Sällskapet bytte taktik
Sällskapet kunde inte påverka Länsstyrelsen. Nu tog de hjälp av Jonas Martén som är markägarrepresentant i ÄFG. Rickard Paulsson från sällskapet känner Jonas och informerar honom om deras åsikter om mig. Jonas tror på hans berättelse och låter sig styras. Tilldelningsbeslut som berört sällskapet har varit förutbestämda av Jonas, på sällskapets inrådan. Mina yrkanden om en seriös älgförvaltning godtogs aldrig av ÄFG:s ordförande.

Sällskapet sprider lögner och kränkande uttalanden på anslagstavlor i bygden
Anders Nilsson har fått sällskapets förtroende att åka runt i Vitå, Högsön och Råneå för att anslå lögner och kränkande uttalande om mig, på byarnas anslagstavlor. En anonym skara skriver gärna sina kommentarer på sällskapets hemsida, utan tanke på sanningshalten.

Jag citerar en anonym insändare från 4 december 2013.
”Mkt bra att sanningen om O Andersson kommer ut till hela rånesocken så de får se vilken lögnare han egentligen är / Sanningen hinner alltid i kapp en.”

Skriftlig information till ÄFG som undanhölls mig
Vi vill göra ÄFG medveten om den situation som råder rörande vår jägarrepresentant Olle Andersson och föreningen Vitå jaktsällskap.

Olle har i en skrivelse till Länsstyrelsen begärt att vårt licensområde ska avregistreras, vidare har han deltagit i en polisanmälan som riktas mot sällskapets älgjägare.

Mot denna bakgrund är det inte längre möjligt för Olle Andersson att företräda vår förening,
skriver styrelsen. Vår bestämda uppfattning är att han är jävig i frågor rörande Vitå Jaktsällskap, vi kommer därför inte i framtiden att delge någon korrenspondens till honom.

Rättelser och kommentarer till sällskapets skrivning
Vitå jaktsällskap påstår att jag i en skrivelse till Länsstyrelsen begärt avregistrering av deras licensområde. Sanningen är som följer, citat från min skrivning ” Vitå jaktvårdsförening vill att Länsstyrelsen granskar och påtalar sällskapets upplägg och genomförande av sin älgjakt”, slut citat. Att sällskapet har svårt förstå skriven text, har jag sett förut. Eller är det kanske en medveten lögn?

I samma information till ÄFG skriver sällskapet att jag var delaktig i en polisanmälan som riktas mot deras älgjägare. Detta är sanning, eftersom Vitå jaktvårdsförening där jag är styrelseledamot polisanmälde jaktbrottet. Vitå jaktsällskap bedrev organiserad olovlig drevjakt med löshund över JVF-marker, i strid med Jaktlagens 32, 33 och 34§.

Enskild skogsbilväg plogad utan delägarnas medgivande
Jag beskylls för att ha stört sällskapets älgjakt, då jag åkte upp efter den nyplogade vägen som går över jaktvårdsföreningens marker, för att kolla vad som pågick där uppe. Längst upp på vägen satt Bernt Johansson och passade på rågången. Anders Nilsson hade lämnat sin bil på vändplanen och fanns någonstans i terrängen.
Sällskapets jaktledare Roger Lööv tillfrågades, om vem som plogat upp vägen. På sin hemsida skriver han, att varken sällskapet eller någon jaktledare har beställt plogningen. Som vanligt talar inte Roger sanning, men föreningens ordförande Fredrik Nilsson visste att sällskapet gett order om att ploga vägen, för att Bernt skulle slippa gå så långt. Att ploga upp en enskild väg utan tillstånd från samtliga delägare, är inte en laglig handling.

Jägareförbundet i Norrbotten har nominerat mig till ÄFG
Inför Jägareförbundets styrelsemöte i december 2013, försökte Vitå jaktsällskap få bort mig från gruppen. Inför fastställande av dagordning för mötet, tog styrelseledamoten Tore Hjort till orda och upplyste om att detta ärende inte var en fråga som skall behandlas av Jägareförbundets styrelse. Ärendet togs inte upp på föredragningslistan.

Arbetsordning och mötesetik saknas i vår ÄFG
Arbetsordning och etiska regler för vår verksamhet måste fastställas. Inkomna skrivelser skall delges samtliga ledamöter, varefter beslut fattas inom gruppen.

Vitå jaktsällskap skriver själv sitt eget betyg på internet
Jag råder sällskapets medlemmar och sympatisörer att sluta skriva lögner och kränkande påståenden om mig på sin hemsida. Ni skadar bara er själva och föreningens trovärdighet. Personligen kommer jag fortsättningsvis att engagera mig i älgförvaltningsfrågor.
Vitå jaktsällskap klarar inte av att få bort starka och kunniga äldre gentlemän.

Med vänlig hälsning
Olle Andersson
Sekreterare i Vitå JVF
och fortfarande ledamot i ÄFG nr 5.

2013-12-18
Medlemmar och sympatisörer i Vitå Jaktsällskap

Med anledning av det senaste inlägget på sällskapets hemsida där man uppmanar markägare att ta ut sin mark från jaktvårdsföreningens område vill jag ställa följande frågor:

På vilket sätt gagnar den som jag uppfattar det, fientliga handlingen, det samarbete som vi inlett föreningarna emellan ?

Hur har Ni föreställt Er att samarbetsklimatet och sämjan i byn ska förbättras om Ni beter Er som Ni gör ?Uno Johansson
Ordförande i Vitå Jaktvårdsförening

2013-11-19
Egenmäktigt förfarande av Vitå jaktsällskaps jaktledare

Egenmäktigt förfarande är i svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 § Brottsbalken. Påföljden är böter eller fängelse i högst sex månader.

Lördagen den 16/11 skrev Vitå jaktsällskap på sin hemsida och i vanlig ordning med förtal och ärekränkningar mot Olle och Stefan Andersson från den stora jaktvårdsföreningen. Sällskapet anklagade oss för att ha stört deras jakt.

Deras jaktledare skriver på sin hemsida att sällskapet som förening är för demokrati och ett väl fungerande rättssamhälle. Men detta kan väl inte stämma, eftersom de själva gjort sig skyldiga till ”Egenmäktigt förfarande”, när de utan lov plogat upp Stefans privata skogsbilväg, dagarna före lördag den 16/11.

Vad ligger bakom jaktsällskapets anklagelser mot oss?

Jo, vi såg att någon med traktor plogat upp Stefans privata skogsbilväg till sin skogsfastighet, ca 700 meter längre upp mot Sunekojan. Vägen går för övrigt helt och hållet på den stora jaktföreningens marker. Det som skvallrade om jaktsällskapets planer var – Att de inte satt ner traktorskopan från Långtjärnvägen. Ingen skulle märka att Stefans väg, med början längre in mot älgbanan var plogad. Sällskapets jägare ville var ensamma där uppe under helgen.

Vi åkte upp efter vägen för att kolla! Väl uppe vid vändplanen såg vi att Anders Nilssons bil från jaktsällskapet fanns parkerad. Längre fram efter den plogade rågången satt Bernt Johansson från jaktsällskapet intill sin bil på pass med vapen, på rågången mellan Stefans fastighet och sällskapets egen jaktmark. Vi gick fram till Bernt och frågade vem som utan lov plogat upp vägen. Han visste i vanlig ordning inget om detta! Anders höll sig utanför synhåll för att slippa träffa oss.

Vi såg ju nu med egna ögon att de plogat upp vägen för att Bernt och Anders skulle kunna jaga där. Stefans skogsfastighet har fortfarande granskog kvar, med ett för älgarna begärligt blåbärsrisfoder under den täta granskogen. Jaktsällskapets skifte är ett stort kalhygge som naturligtvis kan få in älg tillfälligt från jaktföreningens blåbärsmarker, då man passar på rågången i mörker från en timme före solens uppgång.

På sin hemsida skriver jaktledarna, att de har svårt att förstå logiken hos mig, som sitter i älgförvaltningsgruppen och beslutat om att tilldela pottälgar till jaktsällskapet och därefter gör allt för att störa deras jakt. Jag vill med skärpa påtala att jag inte deltagit i beslutet om pottälgar till Vitå jaktsällskap. Jag har skriftligen reserverat mig mot beslutet till älgförvaltningsgruppen och länsstyrelsen.

Jaktsällskapet har ingen egen älgstam som motiverar extratilldelning av älg. Det finns ingen sanning i deras påstående om att de har för mycket älg och därför omfattande betesskador. På hyggen utan ungskogar finns inga älgbetesskador!

/Olle och Stefan Andersson

2013-10-10
Efter kontroll med Länsstyrelsen
har Vitå jaktsällskaps avskjutning ändrats till 5 vuxna + 4 kalvar. Orsak till ändringen är ett datafel som dubbelregistrerat kalvar. Jaktsällskapet har således en kalv kvar på sin tilldelning.

/Olle Andersson

2013-10-07
Kommentarer till Vitå jaktsällskaps ”Lägesrapport” från den 27/9-2013.

Stridigheter om var rågången går mellan två fastigheter löser man bäst med hjälp av markägarna och de rågångsmärken som de använts sig av sen laga skifte. I annat fall måste man beställa rågångsreglering hos Lantmäteriet.
Författaren till lägesrapporten skriver: Lämna oss ifred och sköt ert, så sköter vi vårt.

Vi önskar desamma, men kan tyvärr konstatera att Vitå jaktsällskap genomfört organiserade och olovliga drevjakter över våra marker med hjälp av löshundar, i syfte att skrämma älg från ett av våra skogsområden med ca 600 meters bredd fram till Lillån, där de skrämda älgarna simmar över till andra sidan och blir skjutna av ”sällskapets” jägare.

Styrelsen för Vitå jaktvårdsförening har beslutat att polisanmäla Vitå jaktsällskap för deras olovliga och organiserade drevjakter (15/9 och 25/9) över våra jaktmarker, i strid med Jaktlagens 32, 33 och 34 §.

Kopia av polisanmälan med övriga kommentarer skickas också till Länsstyrelsen i Jokkmokk.

Enligt Länsstyrelsens avskjutningsstatistik fram till jaktuppehållet kan läsas, att Vitå jaktsällskap gjort en överskjutning på kalv.
Deras tilldelning var 5 vuxna + 5 kalvar. De har rapporterat en avskjutning på 5 vuxna + 6 kalvar.

/Uno Johansson

2013-08-30
Påskjuten älg – Vad gäller – Fråga från Vitå JVF

Kommentarer 2013-08-29
från Jaktvårdskonsulent Björn Sundgren, Jägareförbundet Norr i Luleå.

Björn skriver
Tyvärr finns inga tydliga skrivningar i lagstiftningen. Jag har gjort en del kommentarer och urklipp ur lagstiftningen, som grund för hur man hanterar det.

Min bestämda uppfattning är dock att ett avlossat skott mot ett så stort vilt som älg, bör betraktas som träff i kroppen tills motsatsen kan bevisas.
Detta bör kunna ske, genom att hitta kulnedslag i mark eller träd. Möjligen kan ett längre eftersök där man också har haft synkontakt med det spårade djuret, medge avskrivning om allt tyder på att älgen är oskadad, men det krävs då långt eftersök och synobservationer.

–   Det jaktlag där älgen först påskjuts avräknar älgen från sin tilldelning.
–   Det jaktlag som tillgodogör sig älgen betalar fällavgift.
–   Om det jaktlag där älgen faller har rätt att tillgodogöra sig älgen, har de också rätt
att besluta om att återlämna älgen till påskjutande jaktlag.
–   Staten (polisen) hanterar frågan om hur fälld älg ska hanteras om det jaktlag där älgen
faller inte kan/får/tillgodogöra sig älgen.

Det jaktlag där älgen påskjuts räknar alltid av den från sin tilldelning!
Endast om man kan konstatera att skottet var en bom, kan man anse att älgen är oskadad och avräkning inte behöver ske.

Faller älgen på annans jaktområde kan påskjutande jaktlag inte räkna med att tillgodogöra sig älgen. Man behöver då inte betala fällavgift, men man ska ändå avräkna älgen från sin tilldelning.

Det jaktlag där älgen till slut faller har rätt att tillgodogöra sig älgen om jakt fortfarande pågår i området. Man betalar då fällavgiften men räknar inte av den från sin tilldelning. Avräkningen sker i det jaktlag som först påsköt älgen. Man har också rätt att återlämna älgen till påskjutande jaktlag, som då både räknar av den från tilldelningen och betalar fällavgift.

Undantaget är om licensen i det område där älgen faller är förbrukad eller jakttiden har upphört. I det läget kan jaktlaget inte tillgodogöra sig älgen, utan den tillfaller staten och polisen får avgöra hur man gör med älgen.

Om bägge jaktlagen tillhör ett älgskötselområde hanteras frågan internt.

Faller älgen på ett oregistrerat område kan detta område endast tillgodogöra sig kalv under de dagar kalvjakt är tillåten. Kalv på annan tid samt vuxet djur är alltid statens vilt och polisen avgör hur älgen hanteras.

Vitå JVF / Olle Andersson
Mottagare av Björns information

2013-07-23
Viktiga beslut som togs vid Vitå JVF:s ordinarie jaktstämma den 21 juli 2013.

Jaktledare – ordinarie Olle Andersson, Håkan Andersson och ersättare Tage Johansson, Folke Kristoffersson.

Jaktdagar – jaktstart 1-2 september, därefter lördag och söndag. Jakt kan tillåtas under veckan efter jaktledarnas beslut.

Arealavgift – inom Vitå JVF ersätter vi fällavgiften med en årlig arealavgift om 10 kr/ha till markägarna. Samtliga markägare får sin arealavgift via internet till uppgett kontonummer. Jakträttsbevisen betalas kontant till kortförsäljaren.

Överenskommelse har träffats med Vitå jaktsällskap, för jakt på byns samfällda marker.
Inga gästkort får säljas på sjöfågel i Vitåfjärden.

Arbetsdagar – siktröjning, utmärkning av älgpass, söndag 4 och 11 augusti.
Kontakta Håkan Andersson om du kan deltaga någon av dagarna.

Skjutdagar för älgjägare inom Vitå JVF, lördag 10 och 17 augusti, mellan 08-12.
Skjutningen är obligatorisk för den som vill deltaga i årets älgjakt.
Jakträttsbevis kan lösas vid älgbanan.
Medtag statligt jaktkort och vapenlicens, krav för att få lösa jakträttsbevis och detta gäller alla.
Sista dag för lösen av ”älgkort” lördag 31 augusti.

Mantalsskrivna inom byn utan mark eller arrende får lösa jakträttsbevis för både älg, björn och småvilt. Dessa årsvisa gästjägare har inte rätt att ta med egna gästjägare. De som aktivt tillhör Vitå jaktsällskap får inte lösa jakträttsbevis inom Vitå JVF. Jakt inom båda föreningarna tillåts inte.

Älgjakts-PM för 2013 års gemensamhetsjakt på älg inom Vitå JVO skall kvitteras av jägaren.

Jaktgrannarnas jaktledare inbjuds till en ”Jaktgrannars träff”, tisdag 27 augusti, kl 19.00, i Vitå Folkets hus.

Jägarträff med samtliga från Vitå JVF som skall deltaga i årets älgjakt, fredag 30 augusti, kl 19.00, i Vitå Folkets hus,

/Styrelsen

2013-07-03
Vitå jaktvårdsförening
håller ordinarie jaktstämma.

Dag: Söndag den 21 juli, 2013, kl 18.00.
Plats: Vitå Folkets hus.
Ärenden: Enligt stadgarna.

Välkomna!
Styrelsen

2013-06-06
VJF Magasinet

Jokkes VJF Magasin 2013 nr 1, finns nu på vår hemsida.
Tryck på VJF Magasinet i rubrikraden och rulla ner till den blå raden. Tryck och läs!

/Olle Andersson

2013-05-09
Fågelskådning längs Sladastigen i Vitå.

Tolv morgonpigga fågelskådare deltog vid naturvandringen till sjön Sladan. I vanlig ordning fungerade fågelkännaren Bert-Ove Lindstöm från Boden som exkursionsledare. Med sina ornitologiska kunskaper förgyllde han vandringens innehåll. Vi såg många olika änder, den mest ovanliga för oss var skedanden. Dvärgmåsarnas karaktäristiska läten skvallrade om att de kommit till Sladan och ljungpiparens vemodigt klagande läte, jämförde den kalla morgonen med fjällhedarnas bistra klimat.

Morgonens ornitologiska höjdpunkt var utan tvekan – Sju havsörnar som satt på isen och åt fisk. Fisken i Sladan “kvavade” under vårvintern och när fisken kvavar dör den av syrebrist i vattnet. Detta innebär att örnar och många andra arter djur och fåglar hittar mat här under lång tid utefter stränderna.
Fågelskådningen avslutades med fika och korvgrillning samt många naturinriktade frågor och svar vid elden.

/Olle Andersson

2013-04-23
En kommentar till den senaste tidens utveckling i arbetet med trivselfrågorna i Vitå.

Vårt s k ”sällskap” i Vitå har vaknat till igen får man lov att konstatera. Man gör så gott man kan. Följande är en uttolkning av ”sällskapets” strävan och de mer eller mindre anonyma inlägg på sällskapets hemsida av Leif, Ragnar, Olov, och Runo Johansson med flera.

Det blev så tyst och trist
När vi till facebook flydde

Jag undrar nu om det var rätt
Att vi det rådet lydde

Kamrater när vi nu har kretsen i vår hand
Låt oss gå fram och bränna mera land

Det gagnar alla att vi rasera får
Det som vi inte kunde styra med vår ”sällskapsvår”

Nedtecknat av Uno Johansson

2013-03-11
Kommentarer till Vitå JVF:s jubileumsfest.

Tack för en jättetrevlig kväll!
Många glada skratt, god mat och trevligt sällskap vad mer kan man begära.
En superkväll att minnas. Tack till alla er som ordnat allt till denna kväll.
Anki, Anders, Joakim och Anna.

Vilken fest!
Vill tacka alla, festdeltagare och alla de personer som gjorde det möjligt, för en mycket trevlig fest! Erikas mat var, som vanligt, superb!
Det här gör vi gärna om!
Hälsar
Anki & Bernt Nordlund

Tack för senast!
Ett stort tack från oss för en mycket trevlig kväll, med god mat tillsammans med mysiga människor. Det finns några “gubbar” som verkligen bjuder på sig själv.
Sonja och Kjell

2013-03-10
En lyckad jubileumsfest.

Tack alla vänner för en trevlig jubileumsfest med mycket god mat, bakåtblickar i fotodokumentens värld, tävlingar och utbyten av tankar om ditt och datt.
Vi borde oftare ta tillfällen i akt och tillsammans glädjas åt det som vi eller andra gjort på ett bra sätt, eller med andra ord: Missa inte ett tillfälle att fira!
Det var en familjär stämning med många unga deltagare och en del ”silverryggar” som delade med sig av sina mer eller mindre nödvändiga erfarenheter.
Ett varmt tack till Er alla som gjorde festen möjlig.
Uno Johansson

Jubileumsfest med Vitå jaktvårdsförening (inlagt för publ. 2013-02-17)
Vi firar att föreningen har funnits 1 år, med en fest enligt gammal modell.
Markägare, jaktarrendatorer samt alla inom byn boende, med respektive sällskap är välkomna att närvara i vårt firande.

Lördag den 9 mars 2013, kl 19.00, i Vitå Folkets hus.
Inträdesavgift 100 kr per person.
Föranmälan senast den 28 februari, kl 19.00, gäller för deltagande.
Varm mat från ”ERIKA” serveras. Läsk, lättöl, mjölk och kaffe ingår till maten.
Du som är gluten- eller laktosallergiker, anmäl detta.
Anmälan hos: Olle A. 070-3684964. 0924-30134 eller Bernt N. 070-6290400. 0924-30033.

Programpunkter under kvällen
Bilder från 2012 års älgjakt.
Jokke presenterar sitt planerade ”Jaktmagasin”.
Älgskyttetävling, där 5 älgjägare är nominerade.
Kanske en ”svängom” till våra bästa dansorkestrar?
Alla är välkomna!
Festkommitten.

2013-02-08
Öppnar egen hemsida.
Vitå jaktvårdsförening har nu startat en egen hemsida som är under uppbyggnad.

2013-02-08
Kommentarer till Del 3 på klotterplanket.
Näthatets fula tryne har återingen visat sig på Vitå jaktsällskaps s.k hemsida. Man försöker genom desinformation och hänvisning till “lagen om samäganderätt” och i traditonell “sällskapsstil” sabotera allt samarbete och gemenskap i Vitå.

Bo Eriksson i Vitå har ställt en massa frågor till Maria Lejon, jurist vid länsstyrelsen, om just den ekonomiska fördelningen av tillgångarna i det upplösta Vitå viltvårdsområde.
Maria har i ett utförligt brev bekräftat att vår hantering av den ekonomiska upplösningen är riktig.

Vitå jaktsällskap hänvisar i sin desinformation till “lagen om samäganderätt” från tidigt 1900-tal. Den lagstiftningen är inte tillämplig i det här fallet. I det här fallet gäller lagen om viltvårdsområden SFS 2000:592, med hänvisning till lagen om förvaltning av samfälligheter 1973:1150.

Jag vill avslutningsvis klargöra att tillgångarna i Vitå i form av slakthus, fyrhjuling mm, aldrig kommer att utbjudas till försäljning.
Vi har med gemensamma krafter anskaffat och byggt upp den enkla och fungerande “anläggningen” som står på byamark. Den ska användas för vår gemensamhetsjakt efter älg och det ska inte det s k Vitå jaktsällskap ändra på.

Uno Johansson
Ordförande i Vitå Jaktvårdsförening

Här informeras om aktuella händelser nära i tiden

2024-08-13

Betalning av jaktkort – Jaktåret 2024/2025

Jaktkort för deltagande vid årets älgjakt 2024 ska vara betald senast 16/8. Jaktkort för småvilt kan lösas vid senare datum.

Betalning av jaktkort skall ske till Jaktvårdsföreningens BANKGIRO:

Bankgiro nr: 108-2791 OBSERVERA! Använd BG-inbetalning (INTE överföring till bankkonto)

Märk inbetalningen med ditt namn i meddelandefältet.

(Om ej möjligt att skicka inbetalning via BANKGIRO, kontakta kassören.)

Övrig information

2024-07-02

Kallelse till ordinarie jaktstämma

Söndag den 21 juli 2024 kl 18:00 i Vitå Folketshus

2023-08-02

Information efter årsmötet 2023

Betalning av jaktkort – Jaktåret 2023/2024

Betalning av jaktkort skall ske till Jaktvårdsföreningens BANKGIRO:

Bankgiro nr: 108-2791 OBSERVERA! Använd BG-inbetalning (INTE överföring till bankkonto som föregående år!)

Märk inbetalningen med ditt namn i meddelandefältet.

(Om ej möjligt att skicka inbetalning via BANKGIRO, kontakta kassören.)

Övrig information

Datum att komma ihåg:

2022-07-29

Information efter årsmötet 2022

Datum att komma ihåg:

Övrig information

2021-07-28

Information efter årsmötet 2021

Datum att komma ihåg:

Övrig information

2020-08-05

Information efter årsmötet 2020

Datum att komma ihåg:

Övrig information

2019-08-05

Information efter årsmötet 2019

Datum att komma ihåg:

Ersättning för personliga utlägg

2019-08-04

Kallelse till ordinarie jaktstämma med Vitå jaktvårdsförening

Här informeras om aktuella händelser nära i tiden

Ersättning för egna utlägg som gäller Vitå jvf. Ge faktura eller kvitto till kassören.

Inbjudan till ordinarie jaktstämma med Vitå jaktvårdsförening

Torsdag den 26 juli 2018 kl 18,00 i Vitå Folkets hus

Inbjudan till jägarträff med Vitå jaktvårdsförenings medlemmar

2017-08-01 Jaktstämma för Vitå jaktvårdsförening

Tisdag 1 augusti 2017, kl 18.00 i Vitå Folketshus.

Ärenden enligt stadgarna.

Välkomna!

2018-03-02 Årets vinterstam av älg inom Vitå skifteslag

2016-09-27 Älgjägare från Vitå jaktsällskap påträffades med vapen på JVF:s marker.

2016-07-13 Vitå jaktvårdsförening

2016-04-16 Rättvis älgtilldelning önskas inom Vitå skifteslag 2016!

2016-02-28 Årets vinterstam av älg inom Vitå skifteslag varslar om behov av lägre tilldelningar inför 2016 års älgjakt.

2016-01-09 Pottälgar fanns inte i den nya älgförvaltningen 2012!

2015-12-03 Myndighetsmissbruk tillämpas i den nya älgförvaltningen!

2015-08-12 Betalning av jaktkort till Vitå JVF över internet. Clearingnummer 6211. Kontonummer 676 508 138. Vid lösen av jaktkort skall utskrift av inbetalningen medföras och överlämnas till den som utfärdar jakträttsbevisen.

Ange eget namn som referens vid betalning! /olle

VITÅ JAKTVÅRDSFÖRENING håller ordinarie jaktstämma, söndagen den 9 augusti 2015, kl. 18.00, i Vitå Folketshus. Ärenden enligt stadgarna. Välkomna! Styrelsen

2015-03-10 Hjälp lappugglan att hitta sin boplats i vår!

2015-03-07 Årets vinterstam av älg inom Vitå skifteslag varslar om lägre tilldelningar inför 2015 års älgjakt.

2014-12-23 Jul- och Nyårshälsning till alla läsare på vår hemsida.

2014-10-22 Efter en veckas tystnad…

2014-09-15 Jaktsällskapets Bo-Gunnar Öhman påträffad med lös hund och laddat vapen, långt in på Vitå jaktvårdsförenings jaktmarker.

2014-07-16 Vitå jaktvårdsförening håller ordinarie jaktstämma.

2014-06-18 Vitå jaktsällskaps störningsaktion vid bystämman i Vitå den 16/6-2014.

2014-06-06 Affischer söndrade på anslagstavla i Vitå.

2014-05-21 / Del 7 VAD VÄNTAR NI ER AV FRAMTIDEN SÄLLSKAPARE ?

2014-04-28 JÄGAREFÖRBUNDET RÅNEÅ – TILLDELNING – AVSKJUTNING

2014-04-21 En tankeställare angående demokrati

2014-03-22 / Del 6 Upplösningen av ett viltvårdsområde

Tjänstemannen Mats Berglund skickade även senare ett svarsmail:

samt

“Det finns olika typer av GPS- utrustningar – enkla handhållna GPS-utrustningar och avancerade GPS-mottagare. Med en enkel GPS kan man, med goda förhållanden, som bäst komma inom 4-5 meter från en angiven koordinat.”

Jaktkort för deltagande vid årets älgjakt 2024 ska vara betald senast 16/8.
Jaktkort för småvilt kan lösas vid senare datum.

Bankgiro nr: 108-2791
OBSERVERA! Använd BG-inbetalning (INTE överföring till bankkonto)

Söndag den 21 juli 2024
kl 18:00
i Vitå Folketshus

Bankgiro nr: 108-2791
OBSERVERA! Använd BG-inbetalning (INTE överföring till bankkonto som föregående år!)

Kallelse till ordinarie jaktstämma
med Vitå jaktvårdsförening

Inbjudan till ordinarie jaktstämma
med Vitå jaktvårdsförening

Torsdag den 26 juli 2018
kl 18,00
i Vitå Folkets hus

2017-08-01
Jaktstämma för Vitå jaktvårdsförening

2018-03-02
Årets vinterstam av älg inom Vitå skifteslag

2016-09-27
Älgjägare från Vitå jaktsällskap påträffades med vapen på JVF:s marker.

2016-07-13
Vitå jaktvårdsförening

2016-04-16
Rättvis älgtilldelning önskas inom Vitå skifteslag 2016!

2016-02-28
Årets vinterstam av älg inom Vitå skifteslag varslar om behov av lägre tilldelningar inför 2016 års älgjakt.

2016-01-09
Pottälgar fanns inte i den nya älgförvaltningen 2012!

2015-12-03
Myndighetsmissbruk tillämpas i den nya älgförvaltningen!

2015-08-12
Betalning av jaktkort till Vitå JVF över internet.

Clearingnummer 6211.
Kontonummer 676 508 138.
Vid lösen av jaktkort skall utskrift av inbetalningen medföras och överlämnas till den som utfärdar jakträttsbevisen.

Ange eget namn som referens vid betalning!
/olle

VITÅ JAKTVÅRDSFÖRENING
håller ordinarie jaktstämma, söndagen den 9 augusti 2015,
kl. 18.00, i Vitå Folketshus.
Ärenden enligt stadgarna.
Välkomna!
Styrelsen

2015-03-10
Hjälp lappugglan att hitta sin boplats i vår!

2015-03-07
Årets vinterstam av älg inom Vitå skifteslag varslar om lägre tilldelningar inför 2015 års älgjakt.

2014-12-23
Jul- och Nyårshälsning till alla läsare på vår hemsida.

2014-10-22
Efter en veckas tystnad…

2014-09-15
Jaktsällskapets Bo-Gunnar Öhman påträffad med lös hund och laddat vapen, långt in på Vitå jaktvårdsförenings jaktmarker.

2014-07-16
Vitå jaktvårdsförening håller ordinarie jaktstämma.

2014-06-18
Vitå jaktsällskaps störningsaktion vid bystämman i Vitå den 16/6-2014.

2014-06-06
Affischer söndrade på anslagstavla i Vitå.

2014-05-21 / Del 7
VAD VÄNTAR NI ER AV FRAMTIDEN SÄLLSKAPARE ?

2014-04-28
JÄGAREFÖRBUNDET RÅNEÅ – TILLDELNING – AVSKJUTNING

2014-04-21
En tankeställare angående demokrati

2014-03-22 / Del 6
Upplösningen av ett viltvårdsområde